lördag 24 december 2011

Kom ihåg mig då

När varje dag känns likadan
och när det skymmer över stan
och när du drömmer
Kom ihåg mig då

När du har varit i alla vrår
och du har testat allt som går och
när du tröttnat
Kom ihåg mig då



Idag mina vänner, så är det årets bästa dag! För mig finns det ingenting som slår julafton. Allting är så mysigt, ända från morgonen. Julafton just i år kommer se ut som följande: Först blir det jullunch hemma hos Sjöströms där hela släkten är samlad tillsammans. Det kommer bli god mat och massa tok! Eftermiddagen och kvällen kommer att tillbringas hemma hos Moster Siv i vanlig ordning med hennes fantastiskt goda julbord. Jag och pappa kommer också sticka iväg i vanlig ordning för att jultomta lite. När alla julklappar och sådant sedan är utdelat så kommer paketleken. Ifjol slogs vi nästan blodiga för ett presentkort på en ben & jerry glass, vi får se vad det blir i år. Kan eventuellt också tänkas att jag åker iväg för att dricka lite öl med kusinen min. När vi sedan kommer hem på kvällen/natten så är det lilla julafton bara för vår familj. Då har vi sparat några julklappar under granen som vi delar ut, dricker något gott och bara myser. Så ser detta årets julafton ut för familjen Persson

Hoppas att alla ni andra kommer ha det minst lika bra som jag kommer.
God jul allihopa!

fredag 23 december 2011

Vem som helst

Jag är så lycklig att jag för tillfället är omgiven av så oerhört vackra människor. Människor med ett så stort hjärta och inre, fast dom knappt vet om det själva. Hur små ord egentligen kan bli så oerhört stora för någon annan. Jag vill börja med att säga tack till Angelica för dina oerhört fina ord du sa till mig i onsdags på skolan. Att så små meningar egentligen kan betyda så otroligt mycket! Och att dom kom så spontant och oväntat från dig betyder än mer för mig, så TACK!
Och Linda, min vapendragare in crime! Vad hade jag gjort utan dig nu? Tycker det är fantastiskt att man kan hitta sån här vänskap så spontant. Jag gillar't!

Jag är så glad att jag var på skolan dom tre dagarna. Jag hade faktiskt inte tänkt åka dit alls då allting var som det var och tankarna någon annanstans, men jag bestämde mig för att åka ändå och det är jag glad att jag gjorde. Vilka fantastiska människor jag har i min klass! Så omtänksamma, så genom goda och så genuint snälla. Ni ger verkligen hopp om att det faktiskt finns goda människor i världen också, ni kommer verkligen bli rätt människor på rätt plats. Det är jag säker på!

Idag blir det mysfredag på hög nivå. Först lite julshopping med mor på stan, sedan den traditionella juldagsmaten hemma på håvgatan som sedan avslutas med den traditionella spelkvällen. Jag känner mig på hugget idag, så håll i hatten, ikväll blir det vinst!

Många verkar också ha missförstått mina tidigare inlägg vilket är trist. Men det är såhär att allt kanske inte skrivs i bloggen heller, det får man ju också ha i åtanke. Att jag skulle vara såhär deppig och må dåligt över den händelse som ni verkar tro vore verkligen inte jag. Nej Nej. Men en händelse kan ju frambringa en annan, och det kanske snarare är det som mina tankar ligger på, inte på det simpla som ni ser och tror är det svåra. Nåväl, gåtor är till för att lösas och ni snillen kan ju spekulera vidare istället för att helt enkelt be mig om svaret.


Och för ett värdigt avslut;

Till er alla, från mig alla... En riktigt god jul!




Jag hoppas på ett kort som inte lagts
Jag litar till ett ord som inte sagts
Min lust är fri, men min frihet är bakom galler
Res med mig , till ett annat land

måndag 19 december 2011

Kom änglar.

och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om,
för det ekar i huvet'



jag tycker verkligen det här är sjukt drygt. jag gillar verkligen skolan men just nu är mina tankar någon helt annanstans och jag kan inte fokusera mig för fem öre. det finns massvis med saker jag egentligen borde göra men som inte blir av. det är nästan som att tankarna blir för mycket på något sätt. jag vet att det enda jag kan göra är att vänta och låta tiden utvisa, men tålamod har ju aldrig riktigt varit min starka sida. jag vet egentligen att det som kommer att hända, eller kanske inte händer, kommer ha någon mening med det. det som händer eller inte händer kommer att vara det rätta. men tänk vad enkelt livet skulle vara om man bara hade en person bredvid sig hela tiden som kunde tala om för en vad man skulle göra och inte göra? det ska bli min önskan för nästa års julklapp, helt klart! som tur var är så har jag min vän winnerbäck som ger mig många kloka råd och ord just nu. det är precis för såna här tillfällen som han behövs.

men på tal om något annat så ser jag framemot torsdag iaf. då blir det middag hemma på håvgatan och stockholms besök. kära gunilla, min personliga coach är på besök då och hon kommer alltid med goda råd så det kommer bli bra. på lördag är det ju julafton och då samlas hela kära stora släkten igen och det kommer bli en helt fantastisk dag det vill jag lova. så allt är ju inte bara svart ska ni tro, inte då. men det är ju lite för såna här tillfällen man har sin blogg också, då man behöver få sortera ut lite tankar.. för just nu finns det dessvärre inte många att prata med heller tyvärr som skulle förstå.

sedan om ni mot förmodan nångång bara av ren slump skulle ramla över några billiga biljetter till kapstaden så, let me know, okej?!



Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick,
och allt var förlorat.
O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick,
allt jag hade förstorat

söndag 18 december 2011

Long time no see

Jag vet. det är pinsamt. ordentligt mycket faktiskt när man tittar på hur sjukt länge sedan det var som jag skrev här. Det har varit så många gånger som jag både velat och verkligen behövt få skriva här men som bara inte blivit av. Den största anledningen till varför är för att jag inte har haft något eget internet, och att sätta sig via mobilen och skriva ett inlägg har bara inte känts aktuellt. Men nu så mina vänner, nu är det äntligen dags för ett inlägg.

Det är mycket som har hänt och mycket som jag borde ha skrivit om som sagt. Till exempel utlandsresan som jag gjorde tillsammans med mor och far till Madeira, minst sagt helt fantastiskt. Vilken resa vi fick! Firade även min födelsedag där nere tillsammans med föräldrar, hotell och restaurang. Mycket trevligt. Sedan har jag ju både tappat ett jobb och lyckats skaffa mig ett nytt. Joråsatte, här händer det grejer! Trivs fruktansvärt bra på det nya och jag hoppas det blir mer av den varan framöver. Sedan har jag ju gått ner en del i vikt, vilket också känns riktigt grymt. har aldrig varit såhär motiverad tidigare och det märks verkligen på hur bra det har gått. Nu blir det ju dessvärre lite små fusk här o var med julbord och liknande och snart är det julafton och sedan nyår. Men när allt det är över då kommer ett ordentligt ryck så håll i hatten!

Sedan kan jag ju bara tillägga som en liten parentes att jag har ju även gått från att vara blondie till att vara brunett igen som ni kan se på bilderna nedan och ack så mkt bättre jag trivs som brunett!




Men att sitta här och skriva om det som har varit känns väl kanske inte så aktuellt, och det är nog inte det som jag behöver få skriva av mig av heller. Ni vet ju som så väl att min filosofi alltid har varit att allting har en mening och det står jag verkligen fortfarande fast vid. Var sak har sin tid på något sätt och det gäller att hitta själva andemeningen till allt som händer för att lättare kunna gå vidare när just saker händer. Helgen som precis var har innehållit så otroligt mycket men ändå så otroligt lite motför vad som egentligen var tänkt. Jag har suttit och funderat väldigt mycket på min 6,5h långa resa hem och jag vet fortfarande inte om det var bra eller dåligt. Kanske en blandning av båda. Fredagskvällen som var är iaf utan tvekan den finaste kvällen hittils i mitt liv. Det var verkligen en comme une histoire! På ett sätt. Och på ett annat sätt något av det mest tragiska som varit. Nu för tiden är det ju inte riktigt min grej att sitta och fundera på och vara ledsen över något dåligt som har hänt utan istället fokusera på det positiva och det vackra, så jag väljer nog även denna gång att försöka med att fokusera på just det, även om det andra gärna slinker in lite i bilden. Jag kan säga att jag aldrig någonsin tidigare har känt mig så vacker som jag gjorde då, och att vid ett sådant tillfälle få så otroligt många och alldeles underbara komplimanger är något av det bästa jag varit med om. Den känslan går bara inte att beskriva. Det var både en person vid min sida som fick mig att känna mig vacker men också jag själv. Och det är lite av just det här jag tänker fortsätta ha i mina tankar, och inte det andra. För alla vi människor kan göra misstag, det är endast mänskligt. Frågan är bara hur många chanser man skall ge dessa människor? Hur vet man vad dom är värda och inte? Jag vill så gärna tro det bästa om alla, men om samma person fortsätter att göra dessa misstag, hur många chanser är den människan då värd? Det som är lite spännande är också att vi just nu i skolan läser en bok som heter "Det var inte mitt fel" och som handlar just om hur man kan tolka dessa fel och "godta" dem eller ej pga omständigheter. Det jag hittils kommit fram till är iaf att det tyvärr inte finns något konkret svar på den frågan. Det går bara inte att veta. Det man får lita på är helt enkelt sitt eget hjärta och sina egna känslor. Det som dock händer är att man såklart får ta konsekvenserna av sitt handlade, och därför så vet också den här personen vad som nu gäller om han vill rätta till sitt misstag. Rättar man då till misstaget så tycker iaf jag att man helt klart är värd en till chans, men sumpar man även detta så tycker jag att då har man gjort det beslutet själv och ingen annan. Då är ansvaret helt och hållet på den personen. Hur som helst så är det iaf otroligt mycket att rätta till och jag kan endast hoppas på det bästa. För ack vilken fantastiskt vacker kväll vi hade tillsammans, det kan inget ta ifrån oss. Jag kan bara hoppas att det blir fler av dom, för det var precis som du själv sa; Som det mest naturliga i hela världen.




Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig
jag kan inte skilja på om jag vill va med dig
jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig
jag kan inte skilja på om jag vill skada dig
men du om nån borde förstå
att man inte gör såhär mot mig

tisdag 25 oktober 2011

Långa nätter

Just nu känns det mesta som en enda stor röra faktiskt om jag ska vara ärlig. Haft några underbara dagar i skolan och återfått lite energi, tills jag precis hinner komma hem och blir nertryckt på noll igen. Jag har världens bästa mamma i de flesta lägena och jag älskar henne över allt annat men ibland skulle jag bara vilja fet kräkas över henne. Jag blir så trött på hennes humör ibland så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Och ibland går det fan i mig inte att lära gamla hundar att sitta. Jag blir bara så fruktansvärt irriterad när jag tänker på hur oerhört mycket jag har jobbat med mitt humör men jag har inte ett dugg för det ibland känns det som. Självklart vet jag ju innerst inne att jag har det, men ibland känns det bara så galet hopplöst. Ni kanske förstår känslan.

Skolan har som sagt varit lika intressant som vanligt och det blev ännu fler aha-upplevelser. Den största kom nog ikväll faktiskt och gav svar på oerhört mycket. Eller egentligen kanske jag redan hade svaret innan men det blev som en stor bekräftelse på det hela. Ibland måste man vara "elak" för att vara snäll. Ni som förstår, ni förstår helt enkelt. Det var helt enkelt många tråkiga minnen som kom tillbaka och jag kan bara önska att man hade varit lika klok då som nu.

Sedan saknar jag min lilla Hugo så jag håller på att gå sönder. Det gör så fruktansvärt ont i mig att han bara är borta. Och speciellt på det sätt han var tvungen att försvinna på, det finns ingen som helst logik i det varför det var tvunget att hända. Men allting har en mening och jag ser framemot den dagen då jag kommer förstå varför.

Flytten gick iaf fantastiskt och jag har världens finaste släkt! Jag tackar alla så otroligt mycket för hjälpen och det var värt så himla mycket! Kvällen var helt fantastisk och jag hoppas det blir fler såna. Min kära moster Carina hade säkert gjort världens godaste trerätters (det såg så ut iaf eftersom jag inte äter sån mat nu) och sedan hade dom fixat klockrena tävlingar. Lag 2 (mitt lag) tog såklart hem storvinsten efter seger i ALLA (!!) grenar. Jag säger bara domino! Det som kvarstår nu är en hel hög med kartonger i nya lägenheten och lite småplock i gamla, sedan kommer det bli kanon på Nygatan 48!

Sedan är jag så jävla stolt över mig själv som ännu (!!) varken har druckit dricka, ätit godis eller något annat dåligt. Ikväll satt jag och luktade på en kärleksmums innan jag gav den till min klasskamrat. Det är iaf ett fruktansvärt stort steg för att vara jag. Hittils har vågen visat -5kg och jag hoppas på fler minus i fortsättningen.

På lördag vankas årets stora fest uppe i Fors som jag ser fruktansvärt mycket fram emot. Jag kan inte tänka mig annat än att det kommer bli helt fucking awesome! Fortsättning följer på detta.



Vi tar oss aldrig mera dit igen, säg att allt är bra
Det har vart en lång dag

onsdag 12 oktober 2011

Söndermarken



Nu sedan all eufori, kärlek, upprymdhet och magiska känsla innom mig har lagt sig så blir dessvärre detta inlägg inte alls lika bra, men det får helt enkelt gå ändå.

För snart en vecka sedan upplevde jag mitt livs bästa konsert någonsin i Umeå. Jag trodde jag hade upplevt det i Sydafrika. Utomhusscen, stjärnklart, zebror som går i bakrunden och fantastisk musik... Men det visade sig att till och med det skulle bli överbevisat. Av en ensam person från Linköping, i en intim, fullsatt liten konferenslokal uppe i Umeå. Jag pratar såklart om herr Lars Winnerbäck. Jag har ändå varit på en hel del konserter med honom men det finns ingen av dom som ens är i närheten av det jag var med om då. Det vi var med om. Jag var ju faktiskt där med min kära mor, och herr Lars Winnerbäck har ett nytt fan efter detta kan jag lova er. Hon har ändå knappt hört Winnerbäck, kanske max 5 låtar på sin höjd, och hon tyckte inte att han spelade en enda dålig låt på hela konserten. Det är ett rätt bra betyg för en som knappt lyssnat på honom. För första gången någonsin så grät jag till hans låt Söndermarken, som annars är en låt som jag alltid lyssnat på de gånger man varit glad och upprymd, inte en sorgsen låt som de andra. Men ack så vacker han gjorde den! Jag hade velat stanna kvar i det ögonblicket för alltid!






Vad har hänt sedan dess då? Inte mycket faktiskt. Eller så har det egentligen hänt mycket men inte något att ta upp här. Imorgon ska jag iaf få nycklarna till lägenheten och i helgen börjar jag lite smått med att packa inför nästa veckas flytt! Gud så jag längtar! Kanske inte just att behöva flytta allting men till att inreda. Kommer bli grymt!


Insåg även idag att oktober månad snart har passerat vilket snart betyder reeeeeeesaaaaaaa!! Jag längtar så att jag snart går av tror jag. Eftersom jag inte fick njuta av det vackra väder som var i sommar så ser jag verkligen framemot solen där nere. Pool, drinkar, sol, strand och mys. Det blir fint!


tisdag 4 oktober 2011

Sönder boulevard






Det är märkligt hur allting bara kan förändras på några få dagar. Hur allting bara kan rasera i ett naffs. Det är som det står skrivet; "Han ska pröva din styrka, han ska testa din moral".

För bara några veckor sedan så avlivade vi vår älskade Gustav då han var väldigt sjuk och gammal. Det kändes ändå som ett korrekt beslut även fast det var svårt att ta, men jag kunde ändå på något sätt acceptera det.

För några dagar sedan så dog min barndomsväns pappa i cancer. Jag tycker att jag har nog svårt för att acceptera det, hur ska hon någonsin kunna göra det? jag tycker att själva tanken bara är för jobbig för att ens tänka, och hon ska leva med det. Det är så sjukt så att det går inte ens att tänka.

För ungefär 72h sedan så dog vår älskade lilla Hugo. Han hade med största sannolikhet blivit påkörd då hela hans bakdel nästintill var helt krossad och han skrek som han aldrig någonsin gjort förut. Han hyperventilerade och flåsade precis som en hund. Han kunde inte gå så han drog sig sakta, skrikandes fram. Det är något av det absolut värsta jag nånsin varit med om. Jag kommer aldrig glömma den synen. Jag kommer aldrig glömma hans skrik. Sedan fredagsnatt har jag drömt mardrömmar varenda natt. Det gör så ont i mig bara jag tänker på det och jag saknar honom så fruktansvärt mkt. Min lilla bus. Min lilla tjockis. Min lilla Hugo.

Jag kan inte för denna värld förstå varför vi skulle förlora båda katterna såhär tätt inpå varandra. Många tänker att det ändå bara var katter, men för mig var dom en stor del av mitt liv. Det var mina familjemedlemmar. Gustav kan jag ändå på något sätt acceptera, men inte Hugo. Det var så orättvist.

Om man nu ska ha med något positivt i det här inlägget så ser jag iaf fram emot torsdag. Det är det enda jag söker tröst i nu. Min kära Winnerbäck. Det kanske låter märkligt men många har sin bibel och jag har hans låtar. I varje situation, i varje jobbigt ögonblick så hittar jag en textrad att finna tröst i. Finna någon mening med. Och egentligen spelar det väl ingen roll om det så är en bibel eller en låt, alla behöver vi något att söka tröst och mening i.


För övrigt så är jag hemma med munsår, feber, illamående och världens huvudvärk. Förmodligen svaret på det jag skrivit om ovan.

söndag 25 september 2011

Someone like you

Det går lång tid mellan gångerna märker jag nu men det är sånt som händer. Mycket nu med skola, jobb och innebandy men jag klagar då inte på det! Njuter för fullt av tillvaron och det känns verkligen som att allt bara har fallit på plats nu. Snart ny lägenhet, funkar hur bra som helst på jobbet, hittat ett lag i innebandyn jag trivs som fan med, skolan är helt underbar, jag älskar mina vänner och jag mår bra här hemma. Tillvaron är minst sagt underbar just nu.

Det trista är dock att det har funnits hur mkt som helst jag har velat skriva om vid flera olika tillfällen och när man nu sitter här så verkar allting som bortblåst. nåväl.

Just nu längtar jag iaf till två saker. Den som kommer först är kära Lars Winnerbäck i Umeå den 6e oktober. På min namnsdag och allt. Igår såg jag Tack för musiken på SVT 1 där Winnerbäck var gäst och det fick mig bara att längta ännu mer. Det går inte att inte gråta när jag hör honom spela låten Elegi. Det är en sådan märklig känsla inom mig som infinner sig då. Sorg, lycka, hoppfullhet och lugn på samma gång. Jag bara älskar den.

Den andra saken är 5e november. Då äntligen ska jag också få lite sköna solstrålar på mig. Det blir en vecka på ett 5 stjärnigt hotell i Madeira tillsammans med mor och far och min födelsedag kommer även att firas där. Det kommer bli fantastiskt!

Imorgon är det dags igen för skolan och jag känner mig som ett litet barn inför julafton. Jag har längtat så det har varit galet. Ska bli så himla roligt att ännu en gång få träffa alla fantastiska människor! Men jag är lite nervös över gruppindelningen. Om vi ska bli 6 personer i gruppen, då tror jag att min grupp kommer se ut såhär:
J, P, R, P, C, S.
Jag lovar att ge er en uppdatering senare om hur pass fel jag hade.

Det går iaf riktigt bra på jobbet och jag trivs som fisken i vattnet. Kollegorna är grymt roliga och vi gör inget annat än att skratta. Förra veckan var det faktiskt jag som sålde mest så det kändes riktigt bra. Det var även nästan enbart charterresor så det var jag väldigt nöjd över. Barbro var också det!

Vad jag inte har skrivit om tidigare är att lilla Gustav inte finns mer nu. Vi var tvungen att avliva honom då han var väldigt gammal och sjuk. Det var något värde i sköldkörteln som skulle ligga på runt 30-40 och hans värde låg på 190. Det var ett oerhört jobbigt men ett rätt beslut. Han kommer alltid att vara saknad hos oss. Lilla Gustav. Han har det bra där uppe nu tillsammans med Tarzan.

Sedan kan jag ju bara meddela att jag var med på en av dom roligaste festerna på sjukt länge i fredags. Den var i vanlig ordning hemma hos Anna och Johannes och det var så jäkla kul. Det var grymt mycket folk och alla hade kul tillsammans. Precis som en bra fest ska vara. Hemfärden var kanske mindre rolig då jag kommer hem till Håvgatan och upptäcker att alla nycklar är kvar hos Anna. Så än en gång fick jag bevisa mina inbrottskunskaper och tog mig in genom fönstret nere som jag turligt nog hade lämnat öppet lite grann. Det finns en mening med allt.


Sedan kan jag bara tipsa er om den fantastiska låten "Someone like you" av Adele.
Fantastiskt vacker.

torsdag 1 september 2011

Lighters

Mycket har hänt på kort tid vill jag lova och det har minst sagt varit en intensiv vecka på senaste tid. Förra helgen tillbringades ute på sjön tillsammans med Linda och alla andra fantastiska människor, ingen söp överbord utan alla höll sig ombord. Måste säga att även fast jag var så galet bakis på lördagen så var det ändå en helt fantastisk dag. Fler sådana tack! Och Linda, jag hoppas att en norrlandsresa snart är inplanerad för din del, du är varmt välkommen!

Äntligen har skolan dragit igång på riktigt och jag ska erkänna för er att jag var ordentligt nervös inför första dagen. Alla hade sedan innan skickat in en presentation av sig själv, lite allmän info med ålder, civilstånd osv och utifrån det så hade jag på en gång dragit slutsatsen om att det kommer bli ett riktigt tråkigt år med den klassen. Medelåldern låg väl på 30-40 år och hälften var gift och hade barn kändes det som. Ack så fel man kunde ha. Ni som känner mig väl vet ju att jag egentligen är en väldigt blyg person och inte alls tycker om folksamlingar där jag inte känner någon, så detta skulle ju bli en prövning för mig då jag verkligen inte kände någon alls och skulle åka dit helt själv. Jag tog mig i kragen iaf och åkte dit och hoppades på det bästa. Och vilken fantastisk dag det blev av det hela! Vilket fantastiskt gäng jag har lärt känna på endast tre dagar och vilka underbara människor som kommer att vara i klassen det närmaste året. Vi har på den korta tiden redan blivit som en liten familj, så undra hur det kommer att se ut när vi har gått ett år! Jag blir så stolt över vissa av dom som är där, dom är så modiga, så orädda på något sätt. Dom berättar deras liv och vad dom har varit med om inför egentligen okända människor. Ingen dömer och ingen kritiserar, utan alla stöttar varandra. Jag vill bara krama om alla och stoppa ner dom i min ficka och bevara dom där för alltid, så fantastiska är dom. Jag vill alltid ha skola.

Men på tal om verkligheten då, idag hade jag min första dag på mitt nya jobb och det gick faktiskt oväntat bra. Starten var väl lite sisådär men i slutet av dagen så satt jag med en bokning till kilimanjaro för 9 personer. inte fy skam om jag får säga det själv faktiskt.

Vad väntar i helgen då? Jo endast vila faktiskt och middag hemma på Håvgatan i vanlig ordning. Känns skönt med lite lugn och ro för omväxlingsskull.

Och på tal om Gustav, min kära kisse. Det kommer ägnas mycket tid till honom i helgen, för sedan är tiden slut för hans del. Jag säger som dom i serien Vänner; "It's an end of an era".



Må väl kära vänner, på återseende!

söndag 21 augusti 2011

Extreme ways

Jag har lite nyheter för er ifall ni undrar vad som händer och sker just nu.

Nr 1: Jag fick jobbet på Ticket, börjar den 1a september.
- Grattis Jenny!! Fantastiskt roligt!!
- Tack tack, ja det känns minst sagt underbart!

Nr 2: Jag har även skaffat mig en ny lägenhet!
- Men grattis jenny, vad skönt att det ordnade sig.
- Tack ännu en gång, det känns också underbart!

Så ja, jag slipper vara arbetslös i höst och jag får nu chansen att prova på det andra jobbet jag önskade. Tok ska ha tur! Och angående lägenheten, det blir en flytt till gatan nedanför mig. En etta på 45 kvm, markplan med en egen ingång. Min granne är tvättstugan så då kan mor och far spara lite på vattnet också. Allting löser sig tillslut, så enkelt är det mina vänner. Man måste bara tro på sig själv att man kan.

På tisdag väntar min sista arbetsdag på kicks. Det känns sisådär faktiskt. Har som sagt trivts fantastiskt bra med kollegorna, allihopa är fantastiska och jag kommer sakna att kunna dela med mig av mina kunskaper och tips till alla kunder. Den 1a september drar det igång som sagt på Ticket och jag är mer än redo för det. Jag ska göra succé även där ska ni tro!

Resan till Ånge för att se Takida var helt fantastisk. och Takida var fantastiska! Vilken jävla show dom bjöd på. Det verkligen syntes på dom att dom älskade att spela på hemmaplan. Bussresan ner var inte heller fy skam och jocke och jag skrålade till musiken så att dom i baksätet höll på att skratta ihjäl sig, men det bjuder vi på säg! Det är något av det roligaste jag varit med om iaf och det var kul att även min kära mor tillslut fick uppleva Takida som jag tjatat så mycket om i alla år. Är bussen bokad även för nästa år?!

Vad händer imorgon då? Jo, jag kommer vara stört nervös. Det är nämligen så att jag ska provaträna med ÖSKs innebandylag. Vi får se hur pass mycket man kommer göra bort sig. Det kommer med all säkerhet kännas fantastiskt att återigen få vara ute på plan med klubban i högsta hugg. Jag längtar!!

Utgången igår var också något av det roligaste på länge. Vilka fantastiska människor som var ute på Olles igår. Jag tror jag skrattade konstant sedan jag gick in och tills jag gick ut. Eller snarare blev utkörd pga att dom stängde. Det är så det ska vara!

Skolan har dragit igång nu och vi ska ses för första gången den 29e. Kommer bi oerhört spännande att se vad denna utbildning så småningom kommer att ge men jag är övertygad om att ingenting kommer vara bortkastat.


Må väl och på återseende!

fredag 12 augusti 2011

You got what I need

Vilken fantastisk vecka det har varit! Har äntligen haft lite semester och den tillbringades nere i stockholm.

Kom ner sent på söndagkväll och tillbringade natten i midsommarkransen, trevligt som alltid! Måndagen bjöd på ett besök på mitt förra jobb och jag fick träffa alla fantastiska människor igen. Om det är något jag saknar med stockholm så är dom en av sakerna iaf! Fick fantastiskt mycket beröm för det jag hade sålt på Kicks och jag tog verkligen emot allt med öppna armar. Det var riktigt roligt att få höra faktiskt, speciellt med tanke på självförtroendet jag hade när jag började arbeta på kicks. På den korta tid som jag har jobbat där så har det nog växt 10 gånger så mycket, och berömmet i sthlm bidrog såklart till ännu mera. Att dessutom få höra det av min fd chef, det var något stort utöver det vanliga! Och Annika och Maria, mina pärlor! Vad hade jag gjort utan er? Ni är bäst!

Onsdagen tillbringades i Uppsala som planerat hemma hos fina Ida och Markus! En fantastisk kväll som alltid och det var så roligt att få träffa Ida igen, som jag har saknat henne! Jag vet att det är en person som alltid på något sätt kommer finnas kvar i mitt liv.

Imorgon kommer också bli en fruktansvärt grym kväll! Takida står på schemat och bussen avgår med mig som chaufför från övik! Veolia på språng. En överraskning för min kära kusin Joakim väntar och han kommer nog vara lika glad som jag! Skivorna kommer tas med så att musiken skall diggas hela vägen ner, det kan ni räkna med!


Som sagt, den här veckan kommer bli fantastisk!

torsdag 4 augusti 2011

You learn

Jag är faktiskt lite stolt över mig själv ändå. I hela mitt liv så har jag endast varit arbetslös i två månader totalt. Det tycker jag är bra gjort. Vissa har ju inte gjort annat än att vara utan jobb. Så med andra ord kan man säga att allt nästan är klart med tjänsten på Ticket, detaljer kommer att lösas på måndag. Och som det ser ut nu så kommer det även att kombineras med skolan vilket känns sjukt bra faktiskt om det nu går att göra så. men det kommer märkas. Det som är lite roligt dock var att mina tankar när jag flyttade hem igen var att jag ville prova på att jobba på både Kicks och Ticket men jag visste inte hur jag skulle fixa det. På något konstigt vis så lyckades jag med båda två tillslut.

Till veckan ser det ut att bli sthlm vilket också känns riktigt roligt! Onsdagen är bokad med ett besök i Uppsala hos fantastiska Ida Byström! Det kommer bli galet roligt och mysigt precis som alltid. Har verkligen saknat henne! Måndagen ser också ut att vara bokad, vi får se om dom planerna blir av men OM dom blir det så kommer kvällen bli fantastiskt trevlig, det kan jag lova er!

Den 13e augusti är det dags för Takida i Ånge! Och fy fasen vad jag ser framemot det. Deras enda spelning i norrland så det känns ju lite givet att man måste åka på den då. Sedan hoppas jag också att min kära mor och morbror kenneth åker med, vilket vore ännu roligare! Då ska mamma få upptäcka hur grymma Takida är!

Även om jag nu kanske är lite less på att just jobba så är jag verkligen så galet glad att jag har dom arbetskollegor som jag har på Kicks, för attans så grymma dom är! Det går inte en dag utan att man skrattar och alla är verkligen så sköna på sitt egna lilla vis. Jag är så glad att jag fick möjligheten till att lära känna dom allihopa!

Någon som har en lägenhet inne i stan till övers? Hör av er isf.
Puss och kram!

söndag 24 juli 2011

Man down

Jag har hittat hem igen, det vill jag lova er. Jag älskar att äntligen vara tillbaks och det är nog ett av mina absolut bästa beslut jag någonsin tagit. Jag har sakta och säkert börjat bygga upp mig själv igen och det har sina toppar och dalar men framåt går det. Trots en väldigt omtumlande vecka så tänker jag inte bryta ihop för det. Livet går vidare och det kommer snart fler trevligheter.

Sedan kan jag ännu en gång påpeka att jag har världens bästa föräldrar. Även om dom ibland inte har alla hästar hemma i stallet så är dom för det mesta helt fantastiska. Jag skrämde nog halvt ihjäl mamma igår och det var inte meningen, men när man vaknade upp imorse nerbäddad hemma i sitt gamla rum så insåg jag ännu mer hur fantastiskt det är att vara hemma i Övik. Nu hoppas jag bara på jobbet på Ticket så kommer säkert allt annat att lösa sig också.

Till veckan bär det iväg igen till Stockholm för att spendera helgen där och det kommer bli riktigt nice. Min extramamma förser mig som vanligt med husrum och denna gång även en sommarfest som kommer bli grym. Trist bara att herr underbar inte är i stan då men timingen ska väl aldrig vara rätt, eller hur?! nåväl, vad är väl en bal på slottet.

Igår hade jag nog mitt livs största fjortisfylla. En fylla som jag inte ens hade när jag var fjortis, men bättre sent än aldrig eller hur man nu säger det. Det ser ut som fan i lägenheten också men energin för att städa är nog lika med noll just nu.

Jag skulle vilja komma på vad jag ska göra med mitt liv typ nu. Helst igår. Det är så mkt jag vill prova på men sedan så kan man ju inte utbilda sig till 17 olika saker heller. Jag tycker sånt här är så svårt. Men om jag skriver ner några saker så kan ni rösta på vad ni tycker skulle vara bäst. så gör vi. så rösta nu!!

1. Behandlingsassistent (jobb med ungdomar)
2. Djurvårdare
3. Resesäljare/reseplanerare
4. Kurator på någon skola
5. Lärare (engelska kanske?)
6. Coach (typ livscoach eller liknande)
7. Chef
8. Polis

Det var dom tror jag. Eller har ni något eget förslag? Kom igen nu, help me out here!!

onsdag 15 juni 2011

Gråa dagar

Usch. Det vart alltför länge sedan jag skrev något här men det har hänt så otroligt mycket!

Jag har varit på studiebesök på SKL med min förra BOJ jour vilket var helt fantastiskt då jag var omringad av snygga poliser hela dagen. Jag har varit på gröna lund med min kusin och åkt insane vilket var helt jävla insane. Den var så läskig så jag kunde inte ens skrika, så sjuk var den. Vi hade en sjukt nice dag i solen iaf och jag vann en fet marabou mjölkchoklad åt mamma. Skottlands resan blev av och vilken resa det var! Familjen Addams ute på äventyr. Det blev whiskey i mängder för dom äldre och redbull/vodka, sambucca, tequila, öl och jäger för dom yngre. (läs: mestadels mig) Vi stängde baren tillsammans med bartendern så ägaren fick sköta serveringen. Robin tog på sig kockmössan (läs: endast kallingar) och gick in i köket halv fyra på natten för att laga fyllemat åt mig som han sedan själv åt upp (det blev en påse chips). Vi var iaf inge vidare på biljard och islay kommer alltid att komma ihåg öviksborna! Dagen efter så fick jag se klart och tydligt i två papperskorgar hur pass mkt jag drack kvällen innan vilket helt klart var mindre trevligt. Fåren längs vägen där vi stannade fick också en skymt av vad jag hade druckit kvällen innan, jag ber om ursäkt för detta fåren. Resan fortsatte med ännu mera whiskey för dom äldre men desto mindre av det andra för oss (läs: mig). Resan avslutades med en dag i Edinburgh och vi kan säga att vi stängde baren i Edinburgh också. Halv fem kom vi hem och halv sju skulle vi iväg. Trött, tröttare, Robin & Jenny. Det var iaf en helt fantastisk och minnesvärd resa på alla sätt och vis och jag hoppas det blir fler såna gånger. Minus all tequila och sambucca då förstås.

Jag har nu börjat jobba i princip heltid på Kicks för resten av sommaren vilket känns sjukt bra. Jag trivs oerhört bra med kollegorna och jag får otroligt mycket hjälp av dom. Jag lär mig nya saker varje dag precis som ett jobb ska vara.

Imorgon är det nog dags för tatuering och sedan intervju på Ticket. Jag ska ha det där jobbet bara så ni vet, så önska mig lycka till nu!

Känns lite sådär när akassan inte har den blekaste aning om vad dom håller på med eller vad som gäller. För om dom själva inte ens vet, hur fan ska jag då veta vad som gäller?! Tydligen så får jag inge pengar som jag hade räknat med och blivit lovad, vilket betyder att jag är ganska körd. brutalt överkörd kan man även säga. Varför kan inte någon sån där institution eller vad fan det nu heter vara enkel? Det är alltid så EXTREMA regler när det gäller att jag ska betala något, men när det är tvärtom kan dom göra precis som dom vill och även skapa helt nya regler. Hur fan kan det gå till så egentligen?! Jag ska ringa Bin Ladins släktingar och se ifall dom har någon självmordsbombare över som kan ställa upp, så kan dom ta skatteverket på samma gång då jag tydligen inte får tillbaka några pengar i år utan måste betala. Jävla helvette.



Det finns en fagrare glans, någon annanstans
Du får hoppas som om himlen fanns, och tro och be att det ska gå
För du får ingen tröst, av din inre röst
Den vill knäcka dig varenda höst, och gråa dagar skyndar aldrig på

lördag 28 maj 2011

Danza Kuduro

Pga diverse saker som har inträffat på senare dar så har lusten att skriva inte riktigt infunnit sig då det känts som att inläggen endast hade blivit oerhört negativa. Det kan nog finnas en liten tendens till negativitet i detta inlägg också men det får ni stå ut med isf.

Jag tänker inte gå in på vad som har hänt, berörda vet förmodligen vad det handlar om. Jag har iaf inget mer att säga er, men vill ni prata så vet ni vart jag finns.

Jag fick iaf förra helgen äran att åka ner till sthlm för BOJs årliga årsstämma. Eftersom jag numera sitter med i styrelsen så tyckte dom andra att det var bra att jag skulle åka. Kunde inte annat än instämma. Fick en oerhört bra inblick i hur hela föreningen arbetar som och inte bara de enskilda jourerna. Dessvärre lite av en PRO resa men jag hade trevligt hur som helst. Efter ett mail till ordförande så hoppas jag det blir ändring på det tills nästa år.

Igår hade vi ännu en gång spelkväll med Ida-Marie och Lars. Lika trevligt denna gång om inte ännu trevligare då Ida-Marie och jag spöade filmexperten Lars i hans egna spel. Han tog dock förlusten rätt bra måste jag säga. Hade jag exempelvis förlorat i när och fjärran så hade jag gått och lagt mig på en gång, haha!

Har haft ett oerhört bra stöd ifrån söta Anna dom senaste dagarna vilket jag tackar oerhört mycket för. Hade inte klarat mig utan det faktiskt. Även en fin pojke vid namn David har också varit ett väldigt fint stöd. En liten räddare i nöden som har hämtat upp mig när det känts som tråkigast och tagit mycket väl hand om mig. Det tackar vi för!

Imorgon bär det iväg till sthlm igen för att på måndag återförenas lite med min gamla jour i Farsta för en utflykt ner till Linköping. Där väntar ett studiebesök på SKL vilket kommer bli sjukt spännande! Tisdagen är fortfarande helt oplanerad vilket betyder att förslag är välkomna. Förmodligen kommer ett besök att göras till mitt förra jobb men annars är det tomt i kalendern. Onsdagen kommer att tillbringas på Gröna Lund tillsammans med kusin Robin vilket jag verkligen ser framemot. Tvekar inte på att det kommer bli sjukt grymt! Sedan på torsdag morgon bär det äntligen iväg och en liten semester med familjen Adams hägrar. Det kommer utan tvekan bli en resa fylld med en himla massa tok, fruktansvärt mycket whiskey, en klick shopping och jävligt mycket skratt. Jag ser verkligen framemot detta!

Misstag kan göras, men det är vad vi gör för att återställa misstaget som räknas. Glöm inte det!



På återseende mina vänner.

måndag 23 maj 2011

Was it I

Det var länge sedan jag skrev här upptäckte jag nu. Har heller ingen lust att skriva nu heller.

Jag längtar till Skottland iaf och om vulkanen förstör för oss så tänker jag bomba sönder hela Island. Så om landet helt plötsligt skulle råka försvinna så vet ni vad som har hänt, då behöver ni inte bli oroliga.

Jag vill också ha samma fina väder som stockholm hade. jag är lite avundsjuk på det faktiskt.

söndag 8 maj 2011

Solros

Har egentligen inte så mkt att säga tror jag men känner för att skriva något ändå. Det brukar som ändå bli ett rätt långt inlägg tillslut ändå när man väl har börjat.

Vill iaf säga ett STORT tack till Anna och dom övriga tjejerna för en helt fantastiskt helg. Dessutom utan alkohol för min del så jo mamma, jag kan ha roligt även utan alkohol. Det har blivit mycket grillning, mycket kubbspel och mycket Alias. Var iaf oerhört länge sedan jag skrattade så mkt som jag gjorde i lördags när vi spelade spel. Det har minst sagt varit toppen och jag hoppas det blir av fler gånger!

På torsdag är det iaf dags för jobb igen och jag ser verkligen framemot det! Tre dagar med heltidsarbete kommer göra gott i kassan sen också för gudarna ska verkligen veta att den är sjukt tom för tillfället.

Jag har även kommit fram till vad min nästa tatuering kommer bli och även vart den ska sitta. Ska försöka kila till tatueraren nu någon gång i veckan för att se vad det eventuellt skulle kosta osv och kanske till och med boka en tid!

Många bäckar små ni vet? Det är lite så det funkar just nu. Jag är verkligen på fruktansvärt dåligt humor just nu och det är helt enkelt något som ni bara kommer att få ta. Det finns alldeles för många anledningar bakom det och är alltså ingen "stor grej". Det räcker med att dom här små bäckarna helt plötsligt blir för många och sedan har vi skapat ett barriärrev typ. Ni fattar säkert grejen.

Imorgon kommer jag ta söndag så det blir nog ryggläge mestadelen av den dagen. Det Har inte varit så mkt sömn på sistonde för min del vilket säkerligen har visats på mitt humör. Att jag sedan blev väckt både igår natt och imorse när jag hade planerat min stora sova-ut-dag gjorde heller inte saken bättre. Så imorgon är det söndag för min del helt enkelt. Mat som serveras på sängen är varmt välkommen så var inte blyga nu! Surprise me.

och mamma, du får fasen tänka efter själv. om du inte kan känna det själv så är det verkligen helt oviktigt för mig att säga något också, för då har det tappat all sin mening.



What are words if you really don't mean them when you say them?

söndag 1 maj 2011

Dag 21 - Mina favorit artister

Så var det dags för tjugoförsta inlägget i följetongen Lär känna mig på 30 dagar,
och det handlar om: Mina favorit artister

Jag har många artister som jag tycker om, men dom som ligger mig varmast om hjärtat är dessa. Och där är det i inbördes ordning

  • Lars Winnerbäck
  • Joshua Radin
  • Takida
  • Melissa Horn
  • 3 doors down
  • Johnny Cash
  • Cornelis Vreeswiijk
Lars Winnerbäck och Melissa Horn är pga deras fantastiska texter. Dom sätter verkligen ord på dom tankar och känslor jag själv inte kan beskriva. Resterande artister gillar jag bara för deras musik. Jag lyssnar på alla dessa artister minst en gång om dagen och jag behöver verkligen få göra det. Det hjälper mig när jag är glad, ledsen, lycklig, arg, upprymd, förväntansfull, nervös osv osv. Nedan följer dom låtar som ligger mig extra varmt om hjärtat med dessa artister.

Lars Winnerbäck: Elegi, en tätort på en slätt, Du hade tid, Elden, Fröken svår, Hugger i sten, Ingen soldat, Jag får liksom ingen ordning, Jag är hos dig igen, Om du lämnade mig nu, Som jag hade dig förut, Söndermarken, tidvis.

Joshua Radin: Brand new day, i'd rather be with you, They bring me to you, Today, What if you, When you find me, Winter.

Takida: Never alone always alone, end is near, the things we owe, Between the lines, Tear it up, feeble pride, Curley sue, Handlake village, Jaded, Broken, Reason to cry, die alone, Burning inside, is it right, killed by train, leave me alone, a point of view, give into me, no reason why, what if, score, falling down, close therapy, stay in the rain,

Melissa Horn: Jag kan inte skilja på, lät du henne komma närmre, hanna, långa nätter, vår sista dans, när det äntligen är över, sen en tid tillbaka, new york,

3 doors down: let me be myself, it's the only one you've got, your arms feel like home, it's not my time, kryptonite, be like that, by my side, so i need you, away from the sun, here without you, landing in london, let me go, be somebody,

Johnny cash: cry cry cry, folsom prison blues, highwayman, i walk the line, ring of fire, jackson, rose of my heart, man in black, one, the man comes around, sunday morning coming down

Cornelis Vreeswiijk: Ann-katarin, Balladen om fredrik åkare, brev från kolonien, felicia adjö, hönan agda, mördar anders, personliga persson, polaren per, turistens klagan

Dag 20 - Drömresan


Så var det dags för tjugonde inlägget i följetongen Lär känna mig på 30 dagar,
och det handlar om: Drömresan


Jag är snart 25år och har redan fått göra min drömresa. Jag var därför tvungen att komma på en ny "drömresa" och även den har jag fått förverkliga. När man tänker efter så är det helt galet att det faktiskt är så och jag inser ännu mer hur oerhört lyckligt lottad jag är. Min första drömresa och den som var min "riktiga", var att få åka på safari i Afrika och se geparder. Det har jag till och med fått göra två gånger då jag sedan återvände dit för att vara kvar i ett halvår. Min andra drömresa bar iväg ifjol till Peru och Galapagos. Miami var ett litet plus i kanten. Galapagos har faschinerat mig sedan jag var 7 år och tittade på mitt i naturen på TV 4 och fick se dom där gigantiska sköldpaddorna och dom läckra ödlorna. Samma program gav mig även min första drömresa då jag fick se min första gepard på TV. Jag har alltid tyckt att det har varit ett oerhört graciöst kattdjur. Afrika var ändå ett resmål som jag fann ganska så troligt att jag någon gång skulle åka till då det inte ligger alldeles för avskilt och det är heller inte alldeles för dyrt att åka dit. Chansen var ändå rätt liten då det ofta har varit mamma som har bestämt resmål och hennes intresse för djur vet vi ju alla hur pass stort det är. Eller litet rättare sagt. Galapagos har inte ens funnits med på listan för "hyffsat troliga resmål". Det var snarare med på "Om jag någon gång vinner en jävla massa pengar så kan jag åka dit". Därför må ni tro att jag ifjol när det väl blev bestämt att vi skulle åka dit blev jävligt förvånad för att säga det grovt. Än mer förvånad när det helt plötsligt var mamma som ville åka dit av den anledningen att hon ville se dom där gigantiska sköldpaddorna. Hon, med intresset 0 för djur. Ni kanske förstår hur förvånad jag egentligen blev. Och glad. Det går inte ens med ord att beskriva den lycka och glädjerus man har när man får uppleva något så stort. Men nu tillbaks till ämnet. Och som ni kanske förstår så har jag ju gått och skaffat mig en ny "Drömresa". Egentligen är det två st då även dom hamnar på listan "Om jag någon gång vinner en jävla massa pengar så kan jag åka dit". Den första är Fiji och den andra är Seychellerna. Egentligen har jag ingen speciell anledning till varför det är just dom två, men jag har alltid ansett dem vara oerhört exklusiva och vackra öar. Det är något väldigt exotiskt med dem, så vi får väl se om det någon gång bär iväg dit.

Sedan har jag några små resmål till som jag någon gång vill besöka och där har jag anledningar så det står härliga till.

  • Madagaskar: Jag vill se lemurerna
  • Zanzibar: Enbart för att ön heter just Zanzibar. Exotiskt!
  • Egypten: Jag vill verkligen få uppleva den fantastiska historia som landet har och jag vill dyka där.
  • Nya Zeeland: Jag vill se en riktig Kiwi fågel
  • Påskön: Det hör ni väl på namnet? Sjukt cool ö.
  • Nepal: Bara för att deras flagga är så himla cool.
  • Australien: Jag vill hålla i en koalabjörn.

Så det var dom. Egentligen är dom ju inga "små" resmål men ni hajar nog vad jag menar.

FFF

Hej, Jag heter Jenny och är en förvirrad tjej som skriver hej. Jag sätter upp lappar i bibliotek, cafeterier, köpcentrum osv.

Igår var det FFF. Full Före Fem. Jag fick kvällens första fyllehicka kl 18 och det måste även ha varit nytt personligt bästa! Dom som känner mig vet att jag som oftast får dricka alldeles för mycket alkohol för att överhuvudtaget bli lite onykter, men jag har nog aldrig och då menar jag verkligen aldrig druckit så lite och blivit så pass onykter. Astin måste ha varit duktigt spetsad. Man kan ju iaf lugnt påstå att det nu är bevisat att man faktiskt blir fortare full av champagne. Vi tackar bublorna för det. Johannes lärde mig iaf att grilla så snart blir det grillpremiär även på Storgatan och då hoppas jag verkligen att balkongen finns kvar efter det. Jag säger som min kära vän maria sa; i Stockholm vaskar man skumpa och i Norrland så äter man pengar. Robin är nu värd hela 20kr. Jag kommer nog ihåg det mesta från igår förutom en timme ungefär, men jag tyckte iaf att det var en oerhört bra idé att kl 2 på natten ringa till min mamma i Vietnam. Vad jag ville säga henne har jag egentligen ingen aning om, men just då var det oerhört viktigt att få tag i henne. Vi tackar snälla Jonas som körde hem oss iaf då det var 1 timme och 20 minuters väntetid på taxi. Hade varit lite plågsamt och kallt att behöva gå hem utan jacka och i klackskor. Jag tackar även Anna för en fantastiskt trevlig kväll. Bortsett från den lilla incidenten som hände på slutet av kvällen så hade jag så oerhört roligt. Sen kan jag bara tillägga att jag har världens finaste kusin, det är ett som är säkert. Tack för ditt stöd och all din hjälp. Jag vet att du gjorde allt i välmening.

Idag har det varit kräkVM och även där satte jag nog ett nytt person bästa. Jag ville på fullaste allvar dö imorse. Det var minst sagt oerhört tungt. Dagen fylldes iaf med lite aktiviteter och ingen gömd sak hittade vi. Tur att google finns och visade vägen iaf. Bergsklättring kändes tyvärr inte så aktuellt just då. Ikväll blir det bakismys till max i soffan med lite chips, dipp och cola. Imorgon kommer mor och far äntligen hem och jag saknar dom verkligen! Jag ser verkligen framemot det.



Sen avslutar jag lappen med ring mig.

fredag 29 april 2011

Otydligt

Hej, Jag heter Jenny och är en förvirrad tjej som skriver hej. Jag sätter upp lappar i bibliotek, cafeterier, köpcentrum osv.



Idag var jag och hälsade på mormor. Hon var också lite förvirrad kan man säga men söt ändå! Hon berättade att den där björken där ute hade inte det minsta lilla grönt på sig igår kväll men idag så har nästan hela trädet slagit ut! Det berättade hon 7 gånger under dom 40min jag var där. Det är tur man ser humorn i det hela iaf. Hon blev då iaf gla!

Ikväll blir det fredagsmys på Håvgatan för hela slanten iaf. Maria kommer hit så vi ska fixa iordning lite god mat, sen blir det säkert nån film och sen big brother. Riktigt nice!

Imorgon blir den stora festen. Kommer bli riktigt trevligt! Sitta ute i solen hela dagen och mysa med gott vin, god mat och sen hoppas jag på lite kubbspel! Kusinen min ska även med så det kommer bli nice. Ser verkligen framemot festen! Och Anna, du kommer aldrig kunna ta dig in till krogen. Isf kommer jag låsa in dig i ett rum. haha!

Nu ska jag hämta Maria på stan sen blir det mat. Mums!



Sen avslutar jag lappen med ring mig!

torsdag 28 april 2011

Blyger

Något som jag verkligen stör mig så fruktansvärt mycket på, är folk som verkligen inte tror på att jag är blyg. Missförstå mig rätt, jag har all förståelse i världen för att ni kan ha svårt för att tro på det och det är ju det som är tanken från min sida också. Att dölja min blyghet med att vara kaxig. Jag har alltid varit blyg, ända sedan jag var liten men pga min storlek så intog jag rollen som den modiga, den stabila, den trygga och den kaxiga. Det där har liksom följt med sedan genom åren och hållt i sig lite, rollerna har ju avtagit en hel del genom åren men grundmeningen med det hela kvarstår. Om jag går in i en situation där jag känner mig otrygg och blyg, så går jag in i en roll där jag spelar självsäker och försöker få den andra personen att tro att jag inte är blyg. Jag har ju tydligen lyckats förjävla bra med mitt skådespeleri eftersom verkligen ingen tror mig när jag säger att jag är blyg. Det är ju självklart på sätt och vis en bra egenskap att göra såhär då jag har lärt mig oerhört mkt genom det också då jag går in i osäkra situationer men klarar sedan av dom. Som tex jobbet på Kicks. För några år sedan hade jag skrattat åt den person som hade sagt åt mig att jag skulle jobba i en butik och ta kontakt med människor. Det fanns inte på världskartan. Nu så bad ju personalen mig på Kicks att verkligen vara kvar också, vilket kändes fantastiskt. Men jag finner fenomenet jävligt intressant, att verkligen ingen kan tro på mig. Nu är det ju också såhär att jag har blivit mycket självsäkrare dom senaste åren och är inte alls lika blyg/osäker som jag var för ett par år sedan men ändå. Oerhört intressant må jag säga.

Nu på lördag är det ju valborg och tanken var att vi skulle vara hemma hos oss men som vanligt så blir det inte som vi planerat. Som det ser ut nu kommer vi att tillbringa dagen/kvällen hemma hos Anna som jag har startat operation övertalning hos att inte gå ut på krogen. Usch så tråkigt. Varför vill man göra det på valborg? Det är ju fantastiskt att bara kunna sitta ute och mysa i solen, kanske spela lite kubb, lyssna på skön musik osv. Nåväl, vi får se hur det hela slutar. Kalle är ju också ett alternativ, ute på Hornön var det visst som gällde då. Som sagt, vi får se vart det slutar.

På måndag kommer äntligen mor och far hem! Jag saknar dom faktiskt lite överdrivet mycket just nu så det vore fint om tiden kunde gå fort. Ska bli så roligt att höra hur dom har haft det. På måndag är det ju även dags för jobb på Kicks. Heldag blir det denna gång och även räkna kassa. Blir spännande att se om det går lika bra då som dom tidigare gångerna. Jag hoppas det iaf!

Nu bär det iväg mot lilla kusin som idag fyller systemålder och vi ger honom ett stort grattis på sin dag!

torsdag 21 april 2011

Words

Så har man provjobbat färdigt för denna vecka. Vilken vecka det har varit egentligen! För en gångs skull så hade jag faktiskt lite självförtroende när det gällde mig själv. Det var en grym känsla att faktiskt ha det när det är så sällsynt annars. Jag har egentligen ingen aning om vart det kom ifrån heller men jäklar så jag boostade mig själv. Jag visste att jag skulle äga på stället! Och det visade sig att jag gjorde det på sätt och vis också.
När dagen var slut så gick jag in som vanligt till personalrummet till Marita för att lämna mitt kontonr. Hon hade tidigare erbjudit mig jobb den 2a maj, men jag var lite osäker på hur det skulle gå eftersom jag lovat att hämta mamma och pappa. Efter ett samtal med mor så var budskapet rätt klart, det skulle satsas på jobbet. Jag meddelade Marita detta och frågade lite försynt hur dom tänkt sig fram mot sommaren, om det fanns möjlighet till mer jobb då. Hennes svar då var nog bland det bästa jag hört. Jag citerar henne; "Du får jobba precis hur mycket eller lite du vill. Jag är chockad över hur duktig du har varit Jenny. Helt otroligt! Du har verkligen tagit för dig ute hos kunderna, tagit initiativ, vågat ställa frågor och du är ju otroligt snabblärd. Vi vill jätte gärna ha dig kvar här."
Hon har inte kunnat sagt det på något bättre sätt. Och hur härligt är det inte när man själv verkligen gått in för något och gett allt och sedan få en sån här belöning på det? Helt fantastiskt. Det var så himla roligt att få höra det och att dom också tyckt att det har gått lika bra som jag har gjort. Jag är faktiskt lite stolt över mig själv när jag ALDRIG tidigare har jobbat i butik och har noll kassavana. När det här tidigare var en omöjlighet för mig, eftersom jag var så himla blyg och trodde så lite på mig själv så jag vågade knappt heja på någon annan. Nu plockade jag typ varenda kund som fanns. Fantastiskt roligt har det varit iaf och jag hoppas att jag fortsätter utvecklas såhär bra.

Påsken närmar sig och inga planer infinner sig förutom en utgång på lördag. Kommer nog vara drösvis med folk ute då vilket känns riktigt roligt. Hoppas även på ett besök från lilla Emma, det vore riktigt trevligt. Så ni som vill festa, hör av er!

Imorgon har jag sovmorgon. Då ska jag ligga hemma i pyjamas hela dagen och bara gotta mig! Puss till påsk på er alla!

onsdag 20 april 2011

storstaden för hela slanten

Så var helgen förbi och en ny vecka har börjat. Det känns som att det har hänt så mycket så att allt tyvärr inte kommer få plats. Eller så äre just det de kommer. Ni vet ju hur mina inlägg kan se ut. nåväl.

Morfars begravning var verkligen jätte vacker. Det hade inte på något sätt kunnat varit finare och det känns verkligen skönt. Prästen var suverän och jag tror morfar var där och hörde musiken som spelades. Jag valde att lägga 4st jokrar på kistan för det var Morfar för mig. Alla gånger vi varit hos dem och spelat kort och åkt hem förbannade. Morfar vann alltid!! Han köpte för mycket och fick alltid alla jokrar. Men ack så trevligt det var ändå. Tider man saknar men tider man alltid kommer att minnas. Vila i frid morfar.

Det var äntligen dags för sthlm och resan var så mycket bättre ön jag kunnat hoppas på! Jag åkte direkt till mitt förra jobb och överraskade allihopa! Det var så kul att komma tillbaka och verkligen känna att jag varit saknad hos vissa, för dom ska verkligen veta att dom varit saknad hos mig också! Fina Annika bjöd mig på en riktigt god lunch från stationen och det var så kul att få träffa henne igen! Hon verkligen såg i mina ögon att jag mådde bra och bättre betyg kan man nog inte få. Även om jag känner det själv så är det så fantastiskt att det även syns för andra. Det var iaf kul att träffa alla. Och alla dom bästa var där som tur var!

Eftermiddagen bjöd på massa trevligheter. Jay Smith frågade om vägen till Hötorget och när det visade sig vara 5-10min promenad så var det tydligen för jobbigt så han tog en taxi. lyxproblem säger jag. Sedan var det dags för Dalai lama med Gunilla! och icke att förglömma.... Winnerbäck. När han skulle spela sin första låt så började han plinka lite meningslöst på gitarren och jag tänkte vad sjutton är det här?! Det var verkligen ingen början på någon låt och jag undrade verkligen vad som skulle ta fart. När han dock tog en första ton på en låt så nästan skrek jag typ. Självklart spelade han Elegi akustiskt och så jävla vackert. Jag grät som en liten treåring och Gunilla likaså. Han är så bra!! Dalai Lama var verkligen oerhört intressant och jag återkommer lite mer framöver om vad det var han pratade om i ett annat inlägg. På vägen ut ifrån Waterfront så hejade Alexander Skarsgård på oss och gladast var nog räven. Välkommen till storstan tänkte jag!

Kvällen tog fart och jag besökte fina Rebecka på sitt jobb som sedan joinade Maria och mig på middag ute på Mosaik. Det blev mycket surr och mindre öl för en gångs skull men ack så trevligt ändå. Har verkligen saknat fina lilla Rebecka! En riktigt trevlig kväll som slutade ännu trevligare hemma hos Kristoffer. Han om någon har jag verkligen saknat och det var fantastiskt att få träffa honom igen. Bästa kvällen/natten på länge och jag avslutar med Känn en doft av kärleken. 'nuff said.

Lördagen bjöd på mycket sol, mycket öl, mycket skratt och mycket kortspel. Vädret var strålande och dagen tillbringades nere vid söders vatten med snygga Alexander och några öl i handen. Svårslaget vill jag lova och det var riktigt nice att få träffa honom igen. På många sätt och vis. Eftermiddagen innebar middag på världens näst godaste sushihak och jag kan verkligen garantera att den höll världsklass! Kvällen avslutades med plump(igt) kortspel och en sväng in till kära Kajsas. Jag tackar Maria så oerhört mycket för lånet av gästrum och jag hoppas att jag är välkommen tillbaka för jag hälsar mer än gärna på igen.

Mor och far har nu åkt iväg på deras semester och jag är faktiskt riktigt glad för deras skull. Det känns ovanligt att inte åka med och jag förstår om dom har svårt för att äta lunch nu. Men hys ingen oro, jag kommer att påminna er via mail att kl ett varje dag är det lunchdags! Jag hoppas iaf att ni har det helt fantastiskt och snart kommer hem för att laga en kantarellsoppa till mig. Haha!

Den här veckan har även inneburit lite jobb för min del på Kicks här i Övik. Jag avslutade min andra dag idag och imorgon väntar förhoppningsvis inte den sista dagen för alltid men iaf för denna provjobbomgång. Första dagen hade nog inte kunnat gått bättre än vad den gjorde och på mina tre timmar sålde jag 4 dofter och 2st lite dyrare hudcremer. Mycket bra tycker jag iaf och jag hann även med att lära mig kassan på min första dag. En tjej från Åhléns svängde förbi och handlade lite och hälsade på dom andra tjejerna. Dom presenterade mig för henne och sedan blev det jag som fick ta betalt av henne. Hennes komplimang hon gav mig då värmde så oerhört mycket och den tackar jag verkligen för. Hon berömde verkligen mina färdigheter med kassan och frågade hur länge jag hade jobbat hos dem och jag svarade att det var min första dag. Det kändes som att hennes haka föll i golvet och hon var verkligen genuint chockad över att jag hunnit lära mig såpass bra. Hon önskade mig lycka till och hoppades på att få se mig där även i sommar. Det hoppas jag med! Dagen idag gick precis lika bra om inte snäppet bättre och jag känner mig verkligen stolt över mig själv. Sålde många GWPs och ett kvitto hamnade på en rätt stor slutsumma vilket var extra nice. Hoppas på att dagen imorgon går lika bra och att dom är lika nöjda med mig som jag är över att vara där.

Nu ska jag ta mig ett varmt härligt fotbad och mysa ner mig i soffan med Gustav innan greys börjar. På återseende allihopa!

onsdag 13 april 2011

Don't stop believin'

Fikat på storgatan gick alldeles galant och det var riktigt trevligt att ha hela gänget här må jag säga. Jag är så himla glad över att jag är hemma igen! Fick en super fin inflyttningspresent av dom också plus en god flaska rött! Mycket trevligt var det iaf.

Igår var jag på tingsrätten för att för första gången jobba som vittnesstödjare. Det var faktiskt riktigt intressant och väldigt roligt. Något som jag absolut kommer fortsätta med! Tur att Kenta var där och kunde hjälpa mig med några små detaljer.

Idag var det dags för min synundersökning och nervös var nog bara förnamnet. Ibland vet man ju inte om det katastrofalt dåligt och man bara försöker få det till något litet fel, eller om det faktiskt bara är något litet. Jag fick iaf svaret att det var varken eller. Det var inte katastrofalt dåligt men det var inte något litet heller. Första gången jag skulle kolla på ett par bokstäver så såg allting ut som prickar. När jag sedan fick på lite styrka på glasen så var det som att en helt ny värld öppnade sig. Bågarna är iaf beställda så i slutet av nästa vecka finns dom nog att hämta ut. Kommer bli grymt nice! Samtidigt som jag var på stan så kilade jag in en snabbis på Vero Moda för att kika lite och jag hittade massor. Kände att jag var tvungen att ringa telefonbanken för att se hur mkt pengar jag hade och fick då en smärre chock. Det är ju en sak om man tror att man ska ha ungefär 400kr och får veta att man hade 600kr. Det är ju nice liksom. Men nu skiljde det inte några hundra utan några väldigt många tusen. Gladast var nog räven av det svaret så jag köpte två tröjor och traskade vidare. Kilade sedan in på Kicks för att säga hej och fick då även min arbetströja. Jag ser verkligen framemot nästa vecka!! På vägen hem så funderade jag allt mer vart dom där pengarna kom ifrån, och när jag kom hem så fick jag svaret. Ett brev från brottsoffermyndigheten hade kommit och jag hade nu fått mitt skadestånd. Jag tackar å det ödmjukaste för detta och det kom minst sagt i rättan tid.

Imorgon väntar begravning för morfar och det är lite blandade känslor inför det. Har verkligen ingen aning om hur jag kommer reagera inför det. Det kommer säkert bli hur fint som helst iaf och jag vet vad jag ska lägga på kistan.

På fredag är det äntligen dags för Sthlm och en lunch med bästaste Annika har bokats in och det kommer bli riktigt nice. Maria kommer också att åka ner så på lördagkväll blir det Kajsas för hela slanten. Gud så jag längtar efter det!


På återseende mina vänner!

söndag 10 april 2011

Ibracadabra

Helgen som precis har varit var nog en av dom bästa på väldigt länge. Fredagen gick i spontanitetens tecken och lördags aftonen i spelens anda och det avslutades med biomys denna söndag.

På torsdagkvällen började jag nästan bokstavligen att klättra på väggarna då jag var så otroligt less på att bara kunna ligga i soffan. Jag hade tidigare fått gå till kiropraktorn ännu en gång och denna gången kände jag att det verkligen lossnade. Det var självklart fortfarande ont och ömt men inte alls på samma sätt. Med andra ord så betydde detta att något måste hittas på. Det var dags att göra något. Eftersom att fest låg närmast på tapeten så kontaktade jag min trogna vapendragare Jonas i hopp om att kunna styra upp något fantastiskt. Modo skulle spela sin sista och avgörande match på kvällen och jag visste att drösvis med människor senare skulle ut. Jonas var sugen men som alltid när vi ska planera saker och ting så skiter det sig. Men som alltid när allting skiter sig så är det Jenny som sedan styr upp skiten också. Kvällen slutade med en oerhört spontan, stressad och kaoZ liknande roadtrip för min och Marias del mot Umeå där en festkväll med grabbarna grus väntade. Och vilken festkväll det blev. What happens in Umeå stays in Umeå. Kvällens fylldes iaf med oerhört mycket kortspel, lejonkungen, diskussioner av alla dess olika slag och framförallt mycket sprit och mycket skratt. Som alltid. Jag har dock kommit fram till att vin is the shiet och i fortsättningen kommer enbart detta att intagas. Det var en helt galet fantastiskt rolig kväll och vi båda tackar Umeå å det ödmjukaste för besöket och hoppas på ett återseende snart igen. Tack allihopa.

Det bästa med att ha flyttat hem igen, eller ja bästa och bästa men iaf något bra, är att som på lördagen när man kommer hem lite småbakis och jävlig kunna lägga sig i soffan och vila lite för att sedan åka hem till Håvgatan för lite middagsmys och spelkväll. Det är få saker som toppar det och jag älskar varje sekund av såna kvällar. Jag har väldigt svårt för att förstå hur jag faktiskt kunnat ha varit utan detta i 3år. Men jag är glad över att vara tillbaks igen. Maria och jag ägde iaf i musikspelet och det är ett som är säkert. tror jag. nåväl. Vi har iaf lärt oss fakta om varenda artistjävel som är född mellan 1945-1947, fråga oss vad som helst och vi kan det. Jag lovar!! Mamma ägde på att nynna Hej hej Monika och pappa var dessvärre lite sämre på att nynna någon låt överhuvudtaget. Förutom nationalsången och det var väl tur det då iaf. Kvällen avslutades med lite Vem vet vad och på alla resebyråer så har dom definitivt broschyrer om alla världens länder. Fråga pappa, han vet! Det finns dessutom bara en tunnelbanestation som börjar på E, visste ni det? Vi vet det iaf nu. Och det finns definitivt ingen som heter Höglandet. Det vet jag nu iaf. Som ni kanske märker så är spelkvällar på Håvgatan inget att leka med, och det vet definitivt Maria nu. Vi välkomnar henne varmt in i spelgänget.

Imorgonkväll är det fika på Storgatan som gäller och vi hälsar hela släkten välkommen. Det kommer bli sjukt trevligt. Nästa helg är det sthlm som gäller och jag längtar verkligen efter Dig. Eller det. Eller ni. Valfri tolkning på den. Winnerbäck kommer med största sannolikhet att vara lika fantastisk som alltid och det kommer Du med vara. Lördagen är fortfarande oplanerad så planer mottages varmt.

På återseende mina vänner!

onsdag 6 april 2011

Sjuhundra gånger

Jag har så ont i ryggen så jag tror snart att jag dör. När jag gick på stan idag så började jag gråta när jag skulle ta mig nerför trappan inne på Kappahl. Vette sjutton vad som är fel men förjävla ont gör det. Jag tror snart att enda utvägen kommer vara knark eller sprit, och för en gångs skull så tror jag att mamma föredrar spriten. Imorgon ska jag tillbaka till kiropraktorn iaf så vi får helt enkelt hoppas på det bästa.

Sedan har jag äntligen fått ett beslut om bostadsbidrag också och jag må verkligen säga att det var positivt- äntligen börjar cashen rulla in. de e nice! jag är ett steg närmre miljonen nu, för trisslotten jag köpte idag hjälpte då verkligen inte till iaf.

Helgen då? Vad händer jao? En fågel viskade i mitt öra att det eventuellt vankas fest och det hoppas jag verkligen. soffan och jag börjar verkligen bli ovänner på riktigt nu. eller kanske inte. soffan är iofs min bästa vän för tillfället. en sk frizoon där jag inte har ont. typ som när man lekte tagen och gömde sig bakom det där speciella trädet och där kunde ingen ta en. in your face smärta!!

Jag upptäckte i förrgår en stor fördel med att ha roomie. Jag tjaffsade med min mor i vanlig ordning och grät amazonfloder efteråt, också i vanlig ordning. Men om jag jämför med hur läget hade varit i sthlm, då man suttit helt ensam i soffan och tyckte att jorden höll på att gå under... så var det egentligen samma situation nu också, MEN.... det var för ett kortare tag som jorden höll på att gå under. Jag kunde sen kila in till min roomie och skratta lite, istället för att som tidigare sitta helt ensam i en stor lägenhet. Det mina vänner är en klar fördel.

Nu håller vi tummarna för imorgon och önskar mig lycka till med ryggen.
Tack på förhand!

tisdag 5 april 2011

Boom boom boom

Har nu lyckats fått hem den ack så vackra låt som spelas i Gina tricot reklamen. Den finns att ladda hem på deras hemsida och jag tycker den är sjuk grym. Det tycker min roomie också. Hon ska alltid härmas!

En liten uppdatering ang lägenheten är att vi nu äntligen fått två nya fantastiska fåtöljer och ett stort soffbord. Det blev faktiskt sjukt bra om jag får säga det själv. Inga bilder kommer heller läggas upp för då får du komma hit och titta istället. Smart va?

Sedan är jag rätt nöjd över mig själv då allt är inkopplat så jag kan se datan på tvn och ljudet är i sin ordning. Ligger med mitt tangentbord i soffan nu och skriver och det känns riktigt nice. Way to go jenny!

Sedan så blir det inga glasögon heller. När jag äntligen kommit över skräcken för att faktiskt ha glasögon och jag har till och med hittat ett par bågar så finns inga pengar. Vilket det heller aldrig kommer att göra. Men vad är väl en bal på slottet.

Sedan undrar jag vad som händer till helgen. Jag vill hitta på något skoj. Så, vad händer? Ge mig lite idéer gott folk. Bjud in mig till något roligt. Jag är less på soffan igen.

Har iaf äntligen fått ett besked ifrån akassan och det känns riktigt nice att få veta hur det blir. Det blev iaf avstängningsdagar som jag trodde, men jag kommer iaf få dom pengarna senare. Så, ingen lön föränn slutet av juni men då kommer det istället en stor jävla lön. Sedan hoppas jag också på att dom kommer älska mig på kicks så jag får vara där i sommar och dra in fett med para.

Inte helgen som kommer nu utan den efter bär det iväg ner till sthlm. Fredagen är jag upptagen men lördag finns fortfarande lite tid över. Boka in mig om ni vill träffa mig.

Puss på er allihopa!

Dag 19 - Mina bästa makeup tips

Så var det dags för nittonde inlägget i följetongen Lär känna mig på 30 dagar, och det handlar om: Mina bästa makeup tips

Nu är ju jag dock ingen expert på detta område bara för att jag har valt att skriva om detta ämne, men jag har snappat upp en del bra saker jag gärna delar med mig av på alla dom kurserna jag fick gå genom mitt förra jobb. Detta är även saker/tips jag använder själv och jag har valt att skriva olika tips om olika saker. Som rengöring och återfuktning, grunden, sminkning och finish och doft.

När det gäller rengöring så har även jag upptäckt att detta är viktigt. Och jag kan säga er att innan jag började på mitt förra jobb var jag en sådan som aldrig rengjorde mitt ansikte. Alltså aldrig. Jag kunde gå med mascara och smink på mig i flera dagar, helt enkelt pga att jag inte visste bättre. Nu sedan jag har börjat med rengöring iaf någorlunda bra så har jag fått en helt annan hy. Bokstavligen. Det jag har märkt störst skillnad på är på sminket. Förut så kunde det gärna krackelera under dagen och se allmänt risigt ut. Det gör det inte längre. Sedan har jag såklart märkt stor skillnad även när jag är osminkad, min hy är mycket jämnare nu än innan. Men något som jag genom mitt jobb har upptäckt är oerhört viktigt inom rengöringen är ett ansiktsvatten. Jag har aldrig riktigt hajat meningen med ett ansiktsvatten men nu har jag upptäckt charmen. Om ni tänker er följande situation: Ni har råkat söla lite vatten på köksbordet och måste nu torka upp det. Ni går till köket för att hämta trasan och blöter den såklart innan för att fånga upp vattnet bättre, eller hur? För alla vet ju att en torr trasa inte suger upp vattnet lika bra. Exakt samma sak gäller sambandet mellan en dagcreme och ansiktsvatten. Förbereder ni huden genom att återfukta den lite med ett ansiktsvatten innan ni sätter på dagcremen så ska ni se att ni dessutom sparar på dagcremen eftersom det behövs mindre av den och huden kommer få 10ggr så mycket mer fukt än innan och dessutom bevara fukten längre. Så det är alltså mitt första tips, att investera i ett ansiktsvatten. En annan sak om man känner att huden börjar bli väldigt fnasig och torr och att sminket lätt spricker är att göra en ansikts peeling 1-2ggr i veckan. Och det behöver inte alls vara någon dyr peeling, men gärna en peeling som antingen har väldigt mjuka korn eller väldigt små korn. Sedan ska den masseras in väldigt lätt och inte användas som ett sandpapper och slipas med. Ett annat tips för er som är precis lika lat som jag och inte vill blöta ner hela badrummet genom att behöva tvätta bort rengöringen, kan helt enkelt investera i ett par rengöringsservetter. Jag har köpt mina ifrån shiseido och dom är inte alls så dyra. Det är dessutom väldigt många i en förpackning. Och jag kan lova er att när man kommer hem från krogen kl 05:30 så är det ganska skönt att slippa tvätta bort hela sig själv utan istället bara ta en servett och enkelt få bort allt smink. Ett sista tips inom rengöring är för er som köper vattenfasta mascaror som sitter som berg. Jag har världens bästa borttagning för detta. Den är iofs lite dyr, men den utför mirakel. Rengöringen kommer iaf från Chanel och heter Demaquillant yeux intense. Det är en tvåfasad rengöring som innebär att man måste skaka den innan för att mixa båda lagren, sedan behöver man bara blöta ner en bomullspad och trycka den mot ögat i 10sekunder och sedan är det bara att dra bort mascaran. Man behöver heller inte tvätta bort något i slutet. Den är fantastisk. Alltså;
  • Ansiktsvatten
  • Peeling
  • Rengöringsservetter
  • Demaquillant yeux intese remover

När det då kommer till själva grunden så har jag också några tips. En sak som jag verkligen lärde mig att använda från mitt jobb är en primer och det finns många anledningar till att använda en sådan. Den primern jag har är förmodligen den bästa som finns och om jag ska vara ärlig alldeles för dyr, så tyvärr kommer jag nog inte fortsätta köpa den, men ack vad den är fantastiskt. Den jämnar iaf ut min hy och förbereder för foundation (och ja, än hur len hy man har så är allas hy ojämn) och den gör alltså så att själva foundation ser jämnare ut och dessutom sitter bättre. Min primer ger även en otrolig lyster åt ansiktet tack vare pärlor som är i primern, så det ger lite som pärlemorsskimmer. Den förminskar även pigmentfläckar och röda partier och den ser till att själva färgen på din foundation får mer lyster och ger en finare färg. Som ni ser, många fördelar med en primer.
Till er som använder ögonskugga så har jag ett annat tips. En ögonprimer eller en hightech lighter från makeup store. Ni som idag inte använder något av detta, gå genast in på t.ex makeup store och be dem visa er skillnaden med att ha en sådan och inte. Det kommer vara som natt och dag. Många upplever att ögonskuggan oftast klumpar sig i vecket mellan ögonen och ögonbrynen, eller lägger sig som ett streck i vecket under ögat. Detta undviker ni alltså om ni använder en primer eller en hightech lighter. Det som dock kan försvåras lite av detta är själva suddningen av ögonskuggan, men lär man sig att inte använda så mycket av t.ex primern så kommer det ändå gå fin fint. Såhär då;
  • Primer för hela ansiktet
  • Ögonprimer eller hightech lighter

När det till sist då kommer till själva sminkningen och finishen så har jag några små enkla tips. Vi kan börja med mascaran. För er som önskar mer volym och att volymen gärna ska hålla länge så ska ni försöka sätta mascara borsten så långt in mot fransarna ni kan. Alltså längst in mot ögat och sedan jobba utåt, gärna några extra drag där. Det gör att fransarna håller sig uppe bättre och det ger lite mer stadga åt dem. Detta är dock tyvärr inget jag rekommenderar till er som har korta fransar, för då kommer det bara se sämre ut. Men oberoende om ni har långa eller korta fransar utan helt enkelt bara vill att dem skall se längre ut, så fokusera på att efter att ni tycker att ni målat dem klart, lägga några extra drag enbart på topparna av fransarna. Jag lovar er att ni kommer ha missat iaf några millimeter och det kan göra mycket på ögat. När det gäller just själva mascaran så ska ni aldrig, med betoning på ALDRIG föra borsten in och ut då ni vill ha mer färg på borsten. Detta gör att det kommer in mer luft i behållaren och det gör så att mascaran torkar snabbare och helt enkelt blir förstörd. Ett annat tips när det gäller ögonskugga, är att även lägga den under ögat för att få en finare inramning. Ett bra tips att göra innan är att måla med ögonpenna så att skuggan får bättre fäste och så att det inte uppstår några "luckor" där det inte ligger någon färg.
Ett annat tips när det kommer till puder är för er som önskar att få lite finare konturer i ansiktet. Ta gärna ett mörkare puder, eventuellt ett solpuder, och borsta detta lite lätt under hakan (för att förminska eventuell början på dubbelhaka) eller längs tinningarna för att få ett smalare ansikte eller längs hårfästet för att få ett mindre avlångt ansikte.
När det kommer till själva finishen så är ett hett tips att införskaffa en face mist från makeup store. Den kostar inte alls mycket och är helt fantastisk. Sprayar man denna i ansiktet efter att man sminkat sig färdigt så gör den så att sminket sitter bättre och dessutom inte ser så "pudrigt" ut. Den innehåller även en massa fantastiska vitaminer för ansiktet så man känner sig både fräschare och piggare efter den. Den är även GRYM att ha med sig utomlands då den även återfuktar ansiktet riktigt bra. Slutresultat;
  • För att få mer volym, sätt mascara längst in vid franskanten
  • För att få längre fransar så måla längst ut på topparna
  • Doppa inte borsten i behållaren utan vispa hellre runt den
  • Sätt ögonskugga även under ögat för finare inramning
  • Ett mörkare puder för att få finare konturer
  • Face mist för ett finare slutresultat.
När det avslutningsvis kommer till själva doften så har jag också några knep. Använd gärna en bodylotion med samma doft under för att doften skall sitta längre och bättre (lite samma som ansiktsvatten och dagcreme). Spraya doften där man har ytliga blodkärl så absorberas doften bättre. Alltså som handleder, halsen, vid örat eller armveck. Om du nu skall testa en ny doft, så spraya inte för nära huden. Gärna 2-3 dm ifrån. Döm inte doften utefter hur den luktar direkt efter att du sprayat, det är då topnoterna som luktar och doften får en helt annan karaktär efter några minuter då den lagt sig på huden. Du skall heller absolut INTE gnugga handlederna mot varandra för att "få in doften" utan tryck isf handlederna mot varandra. Gnuggar du så förstör du doftpartiklarna och så även själva doften och hur den sedan sitter på huden. Det bästa är vifta lite på handen så att doften sjunker in och torkar till, alltså helst inte röra handlederna mot varandra överhuvudtaget. Många kan även uppfatta det som att doften försvinner efter ett tag, men det gör den inte kan jag lova er. Det är ert luktsinne som har vant sig vid doften bara och jag kan lova er att andra fortfarande känner den. En bra doft skall sitta hela dagen om man sprayat 2-3 ggr på morgonen.
  • Bodylotion under parfym
  • Spraya på ytliga blodkärl.
  • Gnugga INTE handleder utan låt doften sjunka in
  • Det räcker med 2-3 spray för hela dagen

Det här var iaf mina tips till er och jag hoppas att något av detta även kan komma till användning för er. Jag har säkert fler tips på lager som jag inte kommer på nu, så är det något specifikt ni undrar över så skriv gärna en kommentar!

Lär känna mig på 30 dagar!

Bara för att göra det hela både roligare och intressantare så gjorde jag om lite i "schemat" och bytte ut några ämnen till några bättre. Roligare för mig att skriva och förhoppningsvis roligare för er att läsa om. Såhär ser iaf det nya "schemat" ut:

Dag 01 – Om mig

Dag 02 – Min första kärlek

Dag 03 – Mina föräldrar

Dag 04 – Det här åt jag idag

Dag 05 – Min dag

Dag 06 – Vad är kärlek

Dag 07 – Min bästa vän

Dag 08 – Ett ögonblick

Dag 09 – Min tro

Dag 10 – En resa

Dag 11 – Mina tatueringar

Dag 12 – I min handväska

Dag 13 – Min favoritlåt

Dag 14 – Mina husdjur

Dag 15 – Mina drömmar

Dag 16 – Mina rädslor

Dag 17 – Mitt favoritminne

Dag 18 – Mitt roligaste fylleminne

Dag 19 – Mina bästa makeup tips

Dag 20 – Drömresan

Dag 21 – Mina favoritartister

Dag 22 – Det här upprör mig

Dag 23 – Min favoritfilm

Dag 24 – Det här får mig att gråta

Dag 25 – En första

Dag 26 – Min första kyss

Dag 27 – Min favoritplats

Dag 28 – Det här saknar jag

Dag 29 – Mina ambitioner

Dag 30 – Ett sista ögonblick

torsdag 31 mars 2011

Kopplarn

Så var ännu en ryggläges dag snart förbi och dagarna börjar bli något sega. Är det inte förkylning så är det ryggont. Jag är less på soffan och soffan är nog lika less på mig. Jag är iaf glad att min roomie är tillbaka. Det har varit tomt utan henne.

Idag fick jag ett telefonsamtal som verkligen gav glädjande nyheter. Det var Kicks som ringde och meddelade att en av tjejerna dom brukar ha som sommarjobbare hade fått ett annat jobb och därför sökte dom nu någon ny person. Jag var inte sen till att tacka nej. Så i mitten av april ska jag provjobba några dagar och gillar dom mig får jag vara kvar över sommaren. Jag kommer att plugga produkter och doftnoter som aldrig förr! Det här är verkligen något jag vill och något som jag också hoppats på väldigt mycket, så det blir spännande att se hur det går. Jag lovar att underrätta er!

Imorgon är det fredag och Maria jobbar så det blir nog Håvgatan för min del. Känns så trevligt att man faktiskt har det alternativet nu för tiden. Jag älskar att jag bara kan åka hem, säga hej och sen åka om det är så. Det är fantastiskt och jag är oerhört glad över att vara hemma igen.

Det som fattas nu är bara att akassan ska lösa sig. Gör den det så är jag lyckligast av alla. till och med gladare än räven. Mor skickade brevet idag så förhoppningsvis har de nått dem imorgon och jag kanske får ett svar, annars ringer jag dem på måndag. Vore skönt att bara få ett svar. Om det är till maj jag behöver vänta eller om jag inte behöver vänta alls. Bara man vet så blir allting så mkt enklare. nåväl.

Winnerbäck i högtalarna, förstoringsglaset i högsta hugg och Elsir bredvid. Kan inte bli en så mkt bättre torsdagskväll än detta.

Godkväll gott folk!

onsdag 30 mars 2011

Dag 18 - Mitt roligaste fylleminne

Så var det dags för artonde inlägget i följetongen Lär känna mig på 30 dagar,
och det handlar om: Mitt roligaste fylleminne

Som förslag ifrån Idamarie så väljer jag att skriva om mitt roligaste fylleminne istället för min favoritfödelsedag då alla mina födelsedagar har varit fantastiska och det här kommer nog vara det enklaste ämne att skriva om också. Mitt roligaste fylleminne är klockrent!




Som de flesta redan vet så har det hänt mycket galna saker när jag inte har varit vid mina sinnens fulla bruk. Det är allt ifrån rosa pantern till fylletaxi, känguru hopp och karatesparkar, supning ombord och överbord osv osv. Men det roligaste jag har varit med om är utan tvekan en av kvällarna då vi var ute och festade i Kapstaden. Många av er har säkert redan hört om detta, men då får ni isf höra det igen.

Vi hade bestämt oss för en utgång med hela gänget ifrån jobbet och om jag inte minns helt fel så var det förfest hos Maja tror jag det var. Bitterfittan som jag så vackert kallar henne för. Förfesten var absolut inget att klaga på iaf och vi drack för fulla muggar. (läs: JAG drack för fulla muggar) Stämningen var grym och efter ett X antal drinkar så bestämde vi oss för att dra ner på byn. Mary den gamle räven hade fått ett hett tips om ett uteställe där ett liveband skulle spela som tydligen skulle vara bra så vi bestämde oss för att åka dit. Stället i sig var uppbyggt på två plan. Det övre planet innehöll en mindre scen, en himla massa fotbollsspelsbord, en bar och några biljardbord. Det nedre planet innehöll en liten dansscen, ett dansgolv och en bar. Det var alltså ingen gigantisk klubb vi var på. Bandet började spela och jag var mer intresserad av fotbollsspelen så jag har ingen aning om bandet var bra eller inte. Efter att jag inkasserat en hel del drinkar för mina vinster och bandet slutat spela så valde vi att gå till nedre plan för att svänga våra lurviga. Musiken där nere rockade och det var bara en massa sköna gamla klassiker. Onykterheten var på topp och vi hade bara så oerhört trevligt. Helt plötsligt kände jag att jag behövde gå på toa och eftersom jag inte utforskat nedervåningen så mycket ännu så trodde jag inte att det fanns någon toalett där utan endast på övervåningen, så jag kilade upp. Väl där uppe reagerade jag på att det var helt kolsvart i lokalen och inte en människa syntes till, det enda sken som fanns var ifrån baren men jag tänkte inte mer på det utan gick in på toa. Lyset funkade inte där heller men jag kom på den listiga idén att använda mobildisplayen som lyse. Nöjd efter att jag gjort mitt och hittat dit så var jag på väg ut och insåg då att jag inte kom ut. Dörren var låst. Och eftersom man är så otroligt smart i fyllan så kände jag på handtaget extra noga, ungefär 37 gånger, men konstaterade efter varje gång att jo, handtaget var låst. Vad fasen gör jag nudå tänkte jag?! Jag är alltså innelåst och inte utelåst. Så spännande. Jag tittade mig runtomkring för att se om det fanns något annat sätt för mig att ta mig ut på och det var då jag upptäckte det jag tidigare skådat men inte lagt någon större tanke till. Baren. Rättare sagt den olåsta baren. Glad i hågen och lycklig över gratis sprit gick jag självklart dit för att höja onykterheten ännu ett steg och började öppna ölflaskor på livet. Jag spelade lite musik på mobilen och satt där för mig själv och hade det riktigt trevligt. Inte en tanke på att jag faktiskt var inlåst och inte kunde ta mig ut. Efter ungefär en halvtimme, 40 minuter så ringde mobilen och jag svarade. Det var Marie, min handledare på jobbet som ringde för att kolla var jag var. Hon började bli orolig för mig när jag aldrig kom tillbaka. Jag berättade för henne att jag var på övervåningen och hon tog med sig en vakt upp för att öppna åt mig. Paniken lyste i hennes ögon när dom öppnade och lyckan (läs: fyllan) lyste i mina. Jag hade alltså suttit inlåst i en bar med en mobiltelefon och inte haft en tanke på att jag faktiskt hade kunnat ringt efter hjälp. jag måste säga att jag iaf hade en sjukt trevlig fortsatt kväll. Och det gäller ju att vara listig, så självklart fyllde jag upp min väska med några öl innan jag kilade ner. Man får inte vara dum inte!

Price tag

usch vad länge sedan det var jag skrev nu. men det har som vanligtvis berott på många olika saker.

kan bara meddela från förra inlägget att jag fick både festa och ligga. och inget av dom var i min soffa så gladast var nog räven! festen var iaf fantastisk rolig och det var trevligt att få träffa Anna igen. Det blir iaf inget mer festande på Varryfd kan jag lova er. jag hänvisar till följande sms konversation med Maria:

M: yo! vad händer?
M: okej.... ?
J: itgånh :)
M: haha va? vart ska ni gå?
M: halloj, du tänker inte på vågel!
M: vart är du?
J: varryfd
M: skriv korrekt kvinna!
J: bzsrrus
M: så mycket klokare :P
J: v vad gör du? villl dj äta på mac?

man kan definitivt säga att jag var vid alla mina sinnens fulla bruk. eller nått. hur som helst en jävligt rolig kväll iaf.

veckan efter fortsatte jag att vara sjuk och vårdcentralen besöktes också. Gustav fick sig en klippning och en tråkig nyhet var även att min lilla Morfar har gått bort. På ett sätt känner jag mig så otroligt glad för hans skull, då jag vet att han kämpat så oerhört mycket för alla andra i så många år. Nu slipper han ha ont och han slipper lida. Han kommer iaf vara oerhört saknad och i fortsättningen kommer jag alltid att salta mina ägg på hans sätt. Precis som han lärde mig på Cypern.

I lördags blev det en spontan utekväll för mig och Maria. Vi hade planerat att sitta hemma och dricka lite vin för att sedan gå ner till public, men som vanligt blir det aldrig som vi har tänkt oss. Kusin Robin kom över på förfest och vi spelade nog den sämsta versionen någonsin av ölspelet. Iaf om man frågar Maria. Skit neger spelades också och jag gick naturligtvis ut som president. Gladast var nog räven! En förfest väntades bokstavligt talat mitt ute i skogen i ett rum lika varmt som en bastu utan musik. Förfesten fick inte 4 av 5 toasts kan jag lova, men det var iaf roligt att träffa Robin lite.

Helgen som nu är på intågande var tanken att vi skulle ha vår inflyttningsfest på lördag, men då ungefär 25 pers svarar att dom inte kan komma så blev vi tyvärr tvungna att ställa in. Nya planen är att eventuellt ha något över valborg, men vi får se hur de blir helt enkelt. det verkar iaf som att lördagen kan bli trevlig ändå då våra kära grannar eventuellt kommer över på en spelkväll och ni vet ju att om det vankas spel så är Jenny gladast. Det blir tyvärr en nykter kväll då jag lovat mor att vara chaufför, men det var det värt med tanke på vad jag tjänade på det. Hon är fin min mor.

jag får ju dock inte glömma vem som var i tidningen nyligen!! min egen lilla papps var det och man kan inte annat än vara stolt över honom. Hela familjen Persson befann sig förra lördagen i skyttishallen då ÖSK hängde upp en tröja i taket med nr 50 och namnet Lara på, tillägnat pappa för sina år inom föreningen. Det var fina ord som sades om honom och han förtjänar dom allihop. När man skriver sitt testamente till ÖSK så tycker jag man kan vara värd en tröja i taket.

och nu om dagarna händer inte mkt förutom evigt jagande efter akassan. papper efter papper som ska skickas in och det börjar bli lite smått drygt att inte få veta hur det kommer att bli. men fortsättning följer och på återseende mina vänner!