Det går lång tid mellan gångerna märker jag nu men det är sånt som händer. Mycket nu med skola, jobb och innebandy men jag klagar då inte på det! Njuter för fullt av tillvaron och det känns verkligen som att allt bara har fallit på plats nu. Snart ny lägenhet, funkar hur bra som helst på jobbet, hittat ett lag i innebandyn jag trivs som fan med, skolan är helt underbar, jag älskar mina vänner och jag mår bra här hemma. Tillvaron är minst sagt underbar just nu.
Det trista är dock att det har funnits hur mkt som helst jag har velat skriva om vid flera olika tillfällen och när man nu sitter här så verkar allting som bortblåst. nåväl.
Just nu längtar jag iaf till två saker. Den som kommer först är kära Lars Winnerbäck i Umeå den 6e oktober. På min namnsdag och allt. Igår såg jag Tack för musiken på SVT 1 där Winnerbäck var gäst och det fick mig bara att längta ännu mer. Det går inte att inte gråta när jag hör honom spela låten Elegi. Det är en sådan märklig känsla inom mig som infinner sig då. Sorg, lycka, hoppfullhet och lugn på samma gång. Jag bara älskar den.
Den andra saken är 5e november. Då äntligen ska jag också få lite sköna solstrålar på mig. Det blir en vecka på ett 5 stjärnigt hotell i Madeira tillsammans med mor och far och min födelsedag kommer även att firas där. Det kommer bli fantastiskt!
Imorgon är det dags igen för skolan och jag känner mig som ett litet barn inför julafton. Jag har längtat så det har varit galet. Ska bli så himla roligt att ännu en gång få träffa alla fantastiska människor! Men jag är lite nervös över gruppindelningen. Om vi ska bli 6 personer i gruppen, då tror jag att min grupp kommer se ut såhär:
J, P, R, P, C, S.
Jag lovar att ge er en uppdatering senare om hur pass fel jag hade.
Det går iaf riktigt bra på jobbet och jag trivs som fisken i vattnet. Kollegorna är grymt roliga och vi gör inget annat än att skratta. Förra veckan var det faktiskt jag som sålde mest så det kändes riktigt bra. Det var även nästan enbart charterresor så det var jag väldigt nöjd över. Barbro var också det!
Vad jag inte har skrivit om tidigare är att lilla Gustav inte finns mer nu. Vi var tvungen att avliva honom då han var väldigt gammal och sjuk. Det var något värde i sköldkörteln som skulle ligga på runt 30-40 och hans värde låg på 190. Det var ett oerhört jobbigt men ett rätt beslut. Han kommer alltid att vara saknad hos oss. Lilla Gustav. Han har det bra där uppe nu tillsammans med Tarzan.
Sedan kan jag ju bara meddela att jag var med på en av dom roligaste festerna på sjukt länge i fredags. Den var i vanlig ordning hemma hos Anna och Johannes och det var så jäkla kul. Det var grymt mycket folk och alla hade kul tillsammans. Precis som en bra fest ska vara. Hemfärden var kanske mindre rolig då jag kommer hem till Håvgatan och upptäcker att alla nycklar är kvar hos Anna. Så än en gång fick jag bevisa mina inbrottskunskaper och tog mig in genom fönstret nere som jag turligt nog hade lämnat öppet lite grann. Det finns en mening med allt.
Sedan kan jag bara tipsa er om den fantastiska låten "Someone like you" av Adele.
Fantastiskt vacker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar