jag tänkte berätta en sak, för er som inte vet... att jag är fruktansvärt rädd för min chef.
nu tänker väl alla att vem är inte det? men min chef är speciell. ni vet, ibland stöter man på människor som man bara på en gång, utan egentligen någon speciell anledning, får respekt för. en sån där respekt då man tänker sig för innan man ens säger hej, bara för att vara säker på att hej är rätt ord och att man säger det på rätt sätt. man har helt enkelt sådan stor respekt för den personen. och så är min chef. jag har en sådan otroligt stor respekt för henne så jag är nästan lite rädd för henne. eller jag är det rättare sagt. hon är inte på det minsta sätt otrevlig eller något sådant, snarare tvärtom. hon är verkligen oerhört trevlig mot alla anställda. äter lunch med oss varje dag, hälsar, frågar hur vi mår osv. men det är nått speciellt med henne. som gör henne till en så stor människa. även fast jag är större. och så ska väl en chef vara egentligen ? men jag tycker det är lite små läskigt.
men till saken hör, att min chef kom precis in till mig... och jag hade väntat mig en utskällning, men fick istället väldigt mycket beröm och hon hälsade att jag hade allas stöd ifrån kontoret. det kan väl knappast bli bättre? för er som inte vet så pågår just nu en liten dispyt mellan mig och en kollega som sitter på kontoret nere i danmark. och den är väl kanske inte så liten heller. men även om jag vet att jag har dom flestas stöd härifrån, så kändes det bara så oerhört skönt att få höra det ifrån chefen!! it made my day.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar