tisdag 24 november 2009

going blind

jag sitter verkligen här och skriver att det är jag som är idioten, och sen går du och blir sur på mig. jag fattar ingenting. har jag verkligen skrivit så oklart? har jag inte fått fram hela grejen om att jag tar på mig att jag inte kan behärska mitt humör just nu och det är därför jag har valt att inte prata med dig? vad har inte varit tydligt? för jag fattar VERKLIGEN inte vad du har att vara sur över. jag gjorde verkligen det här för ditt bästa eftersom jag vet hur elak jag har kunnat varit. men det vart ju bara skit ändå. nästa gång ska jag svara och skälla som aldrig förr. får se hur mkt bättre det hade varit. alltså herregud, jag fattar väl att du inte bryter foten med vilje direkt. herregud. men du kan omöjligt förstå att jag blir ledsen över att jag inte kan gå på takida? får man inte vara ledsen? JAG ÄR FÖR FAN INTE LEDSEN PÅ DIG. utan på situationen. på just själva grejen att det inte blir av. på att nån där uppe inte tycker om mig och straffar mig med såna här saker. jag kan för inte ens en liten hundradel, förstå vad du har att bli sur över.



aja, nog om det där. tycker jag har förklarat tillräckligt nu. jag hade iaf världens bästa natt på väldigt länge. och det var bara så otroligt skönt att få vara i dina armar igen. och just inatt. jag behövde det. tack för sällskapet A.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar