efter en natt med ingen sömn och enbart tårar så satte jag mig på tåget emot uppsala och till mina underbara vänner martin och ida. jafar och jago. det må ha varit fel att ha skippat jobbet, men jag var bara tvungen att komma iväg. jag gjorde det för min egen skull, och vilken fantastiskt dag jag har haft! dessa två underbara varelser har verkligen räddat mig. det är så enkelt, så uppskattat och så ärligt. jag älskar dessa två fantastiska människor av hela mitt hjärta. och på tal om detta så bör det tilläggas att Ida nu bor på en bondgård ute på landet. drömplace a la jenny. att få sitta i solen, med mina två bästa vänner och ha en katt i knät, samtidigt som fåren bräker lite smått i bakrunden, det är för mig ren och skär lycka. man kan inte må bättre än då. tanken med min diet var att jag skulle äta ett äpple till lunch idag. det blev inte mkt av det kan jag säga när jag upptäckte att fåren tyckte om äpplet mer än mig. och det var det värt. varenda liten bit! jag önskar att denna känsla kunde hålla i sig för evigt.
på fredag är det dags för nya festligheter och man kan ju bara hoppas att danne tar sitt förnuft till fånga och drar med sina vänner hit på en hejdundrande fest! om inte annat så kommer jag och sofie att få en toppenkväll som alltid. siktet ligger på en rejäl karatefylla. det kan minst sagt behövas för att glömma alla onda ord jag har som ekar inom mig. nu blir det iaf sängdags och jag hoppas på iaf några timmars sömn inatt. godnatt folket.
"Du ville bara hjälpa till och vara snäll,
mot dom som praktiskt taget ingenting förstår.
Du ville bara göra gott och ändå fick du namnet Fröken svår"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar