snickerboa

jag har en oerhört ful ovana, enligt pappa. egentligen mamma också men mestadels pappa. det är alltid han som påpekar det.

det är nämligen såhär, att när jag ska ta en ostbit, från en orörd ost.. den behöver inte vara ny, bara ha stått i kylskåpet och ingen har tagit en skiva på ett tag.. så måste jag alltid, då menar jag verkligen alltid skära bort kanterna på osten. först tar jag bort den översta skivan på osten och sedan filar jag till kanterna på den. annars kan jag inte äta den. det går bara inte. och varför? inte en susning faktiskt. men det känns bara på nått sätt som.... äckligt. oerhört äckligt. ostkanter och jag tycker inte om varandra. samma gäller dock när det handlar om leverpastej, en sån där som man skivar ni vet. då måste jag också alltid skära bort första skivan. jag kan bara inte äta den! då kanske ni funderar på varför jag inte använder pastej som man kan bre direkt på mackan, jo, det är för att den helt enkelt inte smakar lika bra.

det kanske är så att jag helt enkelt inte tycker om kanter? samma gäller ju med bröd. kanterna har jag aldrig gillat. men det är ju fortfarande samma bröd liksom. aja, äckligt är det iaf.

slut för idag, tack för idag.