mardröms helgen

För första gången i mitt liv har jag nu legat inlagd på sjukhuset. i fyra nätter. jag har nu dock valt att inte skriva eller beskriva alla de fruktansvärda sakerna jag fick utstå på detta fruktansvärda sjukhus, eftersom dom flesta vet min oerhört stora rädsla för sjukhus pga tidigare erfarenheter. ni förstår och vet redan, hoppas jag, hur jobbigt det var/är och hur pass mkt det påverkade mig. en hint kan vara att jag hade 130 i vilopuls när dom skulle ta ett blodprov i armen på mig. nåväl.

om jag istället för en gång skull skall fokusera på det positiva. ja, egentligen så finns det inte nått jävla positivt med den här skit helgen, men för att kunna må någorlunda bättre och försöka släppa det hela så måste man fokusera på positiva saker. och den största av alla positiva saker var faktiskt annas besök. där kan man snacka om oväntat besök. hon dök upp som en skänk från ovan. även om besöket inte var det längsta, så vare absolut det bästa på hela helgen. bara det lilla gav så otroligt mkt energi och glädje. där kan man snacka true friendship. ända ut i fingertopparna! du är en pärla anna!
sedan till något helt annat skulle ju kunna vara att man fick all mat serverad på bricka varje dag. frukost, lunch, fika, middag och fika igen. det var ju faktiskt rätt så trevligt. nånting annat positivt är ju definitivt mor och fars stöd under vistelsen. deras närvaro. utan den hade ingenting fungerat. och en sak till är definitivt nattsköterskan som jobbade på min avdelning. där kan man snacka om en person som verkligen hamnat på rätt plats. hon gjorde verkligen allt så att min vistelse där skulle bli så bra och bekväm som möjligt. det var små saker hon gjorde, men som i det långa loppet verkligen blev stora. hon gjorde mig avslappnad. och det mina damer och herrar ska ni veta är egentligen en ren omöjlighet när det gäller jag och sjukhus.

och föer som inte vet varför jag överhuvudtaget var på sjukhuset, så var det så att min lilla infektion i hälen hade spridit sig upp i hela benet och blivit till en rätt allvarlig infektion. något som läkarna kallar för rosfeber. jag fick penicillin intravenöst 3ggr per dag för att försöka få ner mina sjukt höga infektionsvärden.

och istället för att skriva om hur mkt jag missade hamnfesten som jag faktiskt åkte upp för, så kan jag ju istället tycka att det var sjukt mkt tur att jag var hemma om det här ändå skulle hända. tänk om jag hade varit ensammen nere i sthlm ? jag hade ju dött bara av det.

och på sjukhus blir det mest konstiga trevligt faktiskt. till och med reklamen på tvn som man innan brukar hata, blev rolig att titta på. det är så fruktansvärt trist att ligga på ett sjukhus så det finns inte. hua! nej, nu får det vara nog. nu är jag hemma iaf och sjukskriven i en vecka! och nu ska jag bara njuta utav det! nog för idag, tack för idag. puss på er!