onsdag 28 mars 2012

Canelloni Macaroni

Just nu känns allting som en enda stor röra faktiskt. Jag vet att det så småningom kommer att lösa sig, det har jag all tilltro till, men jag kan ändå inte undgå att känna att läget inte är så värst bra för tillfället. Krångel med näsan, krångel med telia, krångel med akassan, krångel med sommarjobb, krångel med framtiden osv osv. Alla tankar och funderingar gör mig alldeles slut. Och den senaste händelsen i stan gör inte läget direkt bättre heller. Visst, det var inte mig det hände och det var ingen jag kände som det hände heller, men det blir påtagligt. Övik har alltid varit min trygga punkt. En plats där jag kan vila som min kära Winnerbäck så vackert sjunger. En plats där jag känner mig säker. Eller som nu, har känt mig säker i. Att det har hänt mitt inne i stan, mitt inne i örnparken är för mig väldigt svårt att förstå. Det gör det hela ännu mera påtagligt. Hur som helst, det är inte roligt nånstans.

Akassan håller just nu på att göra en utredning om mig. Och sånt gör mig ännu mera tokig. Jag vill ha ett svar nu, inte om några dagar, en vecka eller fler... utan nu. så jag vet. så jag kan planera efter det. Jag hatar att vänta. Jag hoppas verkligen att dom för en gångs skull har överseende med det här, jag hade verkligen ingen aning och blir jag avstängd från ersättningen så vet jag fasen inte vad jag kommer göra. snälla akassa, gå min väg en gång iaf?

Och läkaren. Dessa fantastiska läkare som förmodligen skrev ut sin licens via google. Jag blir verkligen förundrad. Jag har haft problem med min näsa i 1,5år nu och har provat den hårdaste kuren för min näsa 4ggr nu. Och efter 4ggr så hjälper det fortfarande inte, då är hans lösning på problemet att prova denna fantastiska kur en 5e gång. Hur briljant är inte det?! Han är definitivt smartare än en femteklassare.

Telia. Mitt kära telia. Vad vore jag utan dig tro?! Från att ha varit ytligt bekanta till att bli permanenta telefonpolare på bara någon månad. Denna relation har verkligen utvecklats fort och jag vet inte riktigt om jag hänger med. Känner mig osäker. Tycker telia verkligen om mig? Vill Telia verkligen satsa på mig? Jag hoppas att vi får en lycklig framtid tillsammans. Eller som en klok vän sa till mig; dra åt helvette med Telia.

Är det sedan någon som känner till något fantastiskt sommarjobb så hör av er, I need you!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar